Betalt för webbnyheter en oframkomlig väg

September 25, 2009

Det har diskuterats en del på sistone om möjligheten för tidningar att ta betalt för sina nyheter på nätet. Till den skeptiska skaran sällar sig Joakim Jardenberg, Mindpark, och Fredric Karén, SvD nya medier, med flera. Men förvånansvärt många inom tidningsbranschen tror ändå att det är en framkomlig väg. Det tror inte jag.

I alla fall inte för rena nyheter. Att sälja DVD-skivor med tidningen, skapa iPhone-appar för särskilda grupper, javisst,  men att ta betalt för rena smör-och-bröd-nyheter kommer inte att funka. Jag har en kompis som idag jobbar i tidningsbranschen som inte ens går till tidningarnas webbsajter längre – han läser sina nyheter på Wikipedia istället. “Snabbare uppdatering – och dessutom är det som står där sant”, säger han.

Okej, varför kommer det inte att funka? Dels har, som Fredric Karén säger, “tåget redan gått”. Att vänja folk med gratis nyheter gör det svårt att helt plötsligt börja ta betalt. Speciellt i en tid av gratismentalitet där istället allt mer ges bort gratis. I Kina har man helt resignerat och exempelvis all musik skänks bort på Google – artisterna får tjäna pengar på konserter istället. Men den stora anledningen är de mentala trösklar som uppstår när man börjar ta betalt. Efterfrågan sjunkar då dramatiskt. Kolla grafen neden som illustrerar det hela.

För saker som är gratis är efterfrågan hög. Eftersom det är just gratis är det lätt att testa produkten eller tjänsten och är man inte nöjd är det inte mer med det. Men så fort man tar så lite som 1 öre betalt så sjunker efterfrågan dramatiskt. Kurvan är alltså inte kontinuerlig utan gör ett stort hopp nedåt till en helt annat nivå. Rent mentalt är det en enorm skillnad om något är gratis eller om det kostar mycket, mycket lite.

Det är inte kostnaden i sig som är avskräckande, utan istället den mentala transaktionskostnaden. Att fatta beslut kräver vår uppmärksamhet och tankekraft. Vi måste fundera på om handlaren är pålitlig och bestämma om varan är värd priset. Och människan är som vi vet lat och vill processa så lite information som möjligt. Om kostnaden är noll behöver vi aldrig starta denna tankeprocess. Ett öre kan göra hela skillnaden, vilket är av förklaringarna till att mikrobetalningar inte har slagit igenom. Gratis är en marknad, det som kostar är en helt annan.

Men, detta motsäger naturligtvis inte det faktum att tidningar kan tjäna pengar. Vi kommer att se nya kreativa metoder och affärsmodeller ju mer prekärt läget blir. Nöden är ju som sagt uppfinningarnas moder.

För mer tankar kring gratis så handlar Futurewise senaste nyhetsbrev om det.


Taggar: , , ,
Postad i Allmänt, Ekonomi, Massmedier | Comments Off on Betalt för webbnyheter en oframkomlig väg

Stoppa pressarna: tidningarna dör!

December 3, 2008

Ett par av mina tidigare blogginlägg rör det minskande tidningsläsandet. Och utvecklingen tycks accelerera. Nyligen meddelade amerikanska dagstidningen Christian Science Monitor att de ger upp sin dagliga tryckta utgåva. Denna anrika tidning har funnits i över 100 år och vunnit sju Pulitzer-priser. Istället satsar de nu på en veckotidning. Och på webben. Från toppnoteringen på 200 000 så har upplagan sjunkit till 52 000. Att driva en dagstidning bedöms inte längre lönsamt av dem.

Och precis detta kommer vi att se inträffa gång på gång framledes. Tidning efter tidning kommer att få stänga ner när läsandet viker. Även i Sverige, även om USA leder denna negativa utveckling. Medelåldern för prenumeranter av Norrländska Socialdemokraten är 59 år. Det största hotet mot svenska lokaltidningar blir således: döden. De gamla prenumeranterna dör ut, och väldigt få nya tillkommer. 

Det som kommer hända är att vissa ”tipping points” kommer att nås. Man kan se det som omvända s-kurvor, dvs på samma sätt som tillväxt många gånger är icke-linjär så är inte heller förfall det. Tipping points är således punkter som inträffar när tidningarna går från att vara massmedia till sub-massmedia, alltså ett medium som inte längre når ”alla”. Vid dessa punkter kommer inte intäkterna från annonsörerna att vika, utan de kommer att helt upphöra. Annonsörerna kommer istället att flytta över pengarna till andra kanaler. Tidningarnas fasta kostnader för att skapa en professionell produkt kommer inte längre att matcha intäkterna. Och då kommer stora yxan gå. Amerikanska magasinet Tech Review har gått händelserna i förväg och annonserade redan för två år sedan: ”Vi är inte längre en tidning med en webbsida, vi är numera en webbsida med en tidning.” 

Under en workshop nyligen med ett stort antal representanter från tidningsbranschen var en av dem mycket upprörd för att branschen inte förstod: ”Papperstidningen är död, men ingen fattar det.” Problemet är att branschen inte förstår problemet, menade hon, med hänsyftning till de ungas mediebeteenden. Man vet inte vad det är man inte vet. Och det är naturligtvis problematiskt.


Taggar:
Postad i Massmedier | 1 kommentar »

Minskat tidningsläsande – en generationsfråga

October 22, 2008

Hur många trettonåringar går på vinprovningar, shoppar motorgräsklippare eller läser morgontidning? Antagligen inte särskilt många. Fast vi kan vara rätt säkra på att en rätt stor andel av dem kommer att prata om sträva riojor och klämma på gräsklippare på Bauhaus i framtiden. Vissa saker är starkt kopplade till den ålder och livsfas man befinner sig i. Andra beteenden präglas av den tidsanda man växer upp i – beteenden som är starkt kopplade till den generation man tillhör.

Det är naturligtvis intressant att förstå om beteendeförändringar härrör sig till livsfas eller generation. Tidningsläsande är ett sådant exempel. Vi vet att dagens unga läser morgontidning i mindre utsträckning än äldre, men är det en livsfasfråga eller en generationsfråga? Om det är en livsfasfråga så kan vi vänta oss att unga kommer att börja läsa morgontidning när de blir äldre, om det är en generationsfråga så kommer tidningsläsandet att minska i framtiden.

Svaret är: det är en generationsfråga. För att kunna bevisa detta behövs mätserier över många år. Och det är något som den nationella SOM-undersökningen 1986-2007 har. Det man kan se är att tidningsläsandet är väldigt stabilt över åren inom varje generation. Men det intressanta är att generationerna skiljer sig markant åt. Av dagens 33-åringar läser 57 procent en morgontidning regelbundet. För tio år sedan var siffran för 33-åringar 66 procent. Och för 20 år sen var den 76 procent. Minskningen är omkring 10 procent mellan varje generation. Hur många 33-åringar kommer att läsa morgontidning 2018? En inte helt oäven gissning är under 50 procent.

Den kanske mest intressanta frågan är: kommer nyhetsinhämtningen ske på annat sätt (läs Internet), eller minskar helt enkelt intresset för nyheter?


Taggar: , , , ,
Postad i Massmedier, Socialt och värderingar | 2 kommentarer »