Tekniska bönder blir framtidens hjältar

October 28, 2009

De flesta i världen försörjer sig fortfarande på att odla, distribuera eller sälja mat och dryck. Möjligheten att genetiskt förändra bakterier, plantor och djur skapar helt nya affärsmöjligheter. Istället för att odla vete kan bönder odla medicin, plast eller bränsle. Dow Chemical har skapat majs som blir en biologiskt nedbrytbar plast. DuPont har lyckats odla en form av polyester som känns som sammet. Epicyte experimenterar med majs som fungerar som preventivmedel. Andra har långt gångna försök med bananer och potatis som vaccinerar mot kolera och hepatit när man äter dem.

Vinsten om man säljer råvaror som säd och socker ligger på 3-5 procent. För den som odlar plast och medicin kan förstås vinsten bli mångdubbelt större. När kunskapskomponenten i grödorna ökar – så ökar också vinsten. Företag som DuPont, GlaxoSmithKline, IBM, med flera har redan deklarerat att deras framtid ligger i området “life science”. Denna nya bransch kommer föda företag som potentiellt blir större än Microsoft och Google.

Man kan naturligtvis hävda att det är onaturligt eller rent av omoraliskt med genmanipulerade grödor. Men teknikutvecklingen är inte vänlig.  Den visar ingen hänsyn. Den väntar inte och ber inte om lov. Den brakar rakt in i existerande system. Och förstör dem många gånger. Samtidigt som nya system skapas. För oavsett vad vi anser om utvecklingen så kommer nya upptäckter och produkter ständigt att rasera gamla modeller. Man får välja om man vill backa in i framtiden eller om man till utnyttja de möjligheter som står till buds. Personligen tycker jag det låter behjärtansvärt att odla mediciner. Måhända kommer de bönder som anammar dessa tekniska framsteg att bli framtidens hjältar.

Se även tidigare inlägg om genetik och GMO.


Taggar: , , , ,
Postad i Demografi, Teknik | Comments Off on Tekniska bönder blir framtidens hjältar

GMO – frälsare eller hot?

October 26, 2009

För 200 år sedan var vi 1 miljard personer på jorden. Idag är vi 6,8 miljarder. Vi skulle ha svultit ihjäl för länge sen om det inte vore för att jordbrukets produktivitet ökat snabbare än befolkningen. En av anledningarna är att vi äter mat som är genetiskt manipulerad. Den mesta maten vi äter idag är resultat av noggrann framodling av ett fåtal arter. Av över 200 000 olika grödor står ett dussin för över 80 procent av vår dagliga kost.

Många av de matvaror vi äter idag var från början hårda eller rent av oätbara. “Naturliga” tomater var exempelvis från början små gröna bär, svagt giftiga. De flesta frukterna (och blommorna) i våra hem är artificiella hybrider. Det mesta av denna genetiska manipulation har varit slumpmässig. Men sedan vetenskapen på senare år gjort stora framsteg inom DNA-området så blir denna genetiska förändring allt mer förutsägbar och kontrollerad. Nya egenskaper tillförs grödor såsom tålighet mot insekter eller kemikalier.

Medan denna utveckling har tagit ordentlig fart i USA, så har motståndet varit massivt inom EU. GMO (genetiskt modifierade organismer) har i Sverige blivit ett skällsord. Flera kommuner i Jämtland har utropat sig som GMO-fria. Det finns en hel rad problem kring GMO-produkter, men att stänga dörren till den tekniska utvecklingen tror jag inte är rätt väg att gå. Grafen nedan visar andelen GMO-produkter i USA. Hur ska GMO-fria jämtländska bönder klara konkurrensen mot detta?

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Se även tidigare blogginlägg på temat genetik.


Taggar: ,
Postad i Demografi, Ekonomi, Teknik | 1 kommentar »

Gröna näringar i förändring

February 13, 2009

Igår höll vi en utbildning i omvärldsanalys för en grupp som arbetar inom de gröna näringarna. Vi tittade på trender som på olika sätt kommer att påverka lantbruk och skogsbruk de närmaste 5-10 åren. Två intressanta spår är dels vad som kan ersätta delar av de gröna näringarna och dels vad de gröna näringarna kan göra istället. Vi pratar hot och möjligheter “utanför boxen” för att ta till en sliten klyscha. Exempel på detta:

  • Substitut – Trots en idog kamp från djurrättsvänner som kommer vi även i en framtid ha folk som vill äta kött. Men det är inte nödvändigt så att detta kött måste komma från levande djur. Experiment med konstgjort kött pågår och inom 2-7 år räknar forskarna med att det kan vara en kommersiell produkt. Konstgjort kött kan framställas i en bioreaktor där stamceller odlas. Även om det kan låta oaptitligt så skulle kvaliteten faktiskt kunna bli bättre än riktigt kött, eftersom man kan ta bort tungmetaller, tillväxthormoner och andra gifter. Man kan också få bättre kontroll att styra köttets innehåll av näringsämnen. För de gröna näringarna kan det upplevas som ett hot, men för konsumenten, miljön – och förstås djuren – skulle det kunna bli ett stort framsteg.
  • Agribusiness – Den något luddiga beteckningen agribusiness har flera betydelser, men den kanske väsentligaste är att den beskriver möjligheten för de agrara näringarna att hitta nya affärsmöjligheter. Det handlar alltså om att sälja potatis som något annat än potatis. Och redan idag är detta en realitet. Såväl potatis som bananer har genetiskt manipulerats så att de vaccinerar mot olika sjukdomar, exempelvis kolera och hepatit. Egentligen kanske vi inte borde bli förvånade med tanke på att många läkemedel ursprungligen kommer från naturen. Skillnaden är att vi inte längre extraherar substanser i befintliga plantor, utan att vi omprogrammerar dem till specifika ändamål. Istället för att odla vete och potatis kommer jordbrukare i allt högre omfattning att odla mediciner, plaster och bränsle.

Sammantaget kan vi konstatera att det är de länder och företag som har kunskap och tillgång till nya tekniker som kommer att vara de framgångsrika. För en allt högre kunskapskomponent i lantbruket kommer att ge möjlighete till allt högre vinster. Vill du sälja potatis för 5 kr kilot eller koleravaccin för 50 kr kilot?


Taggar: , , ,
Postad i Ekonomi, Teknik | 1 kommentar »