Tekniska bönder blir framtidens hjältar

October 28, 2009

De flesta i världen försörjer sig fortfarande på att odla, distribuera eller sälja mat och dryck. Möjligheten att genetiskt förändra bakterier, plantor och djur skapar helt nya affärsmöjligheter. Istället för att odla vete kan bönder odla medicin, plast eller bränsle. Dow Chemical har skapat majs som blir en biologiskt nedbrytbar plast. DuPont har lyckats odla en form av polyester som känns som sammet. Epicyte experimenterar med majs som fungerar som preventivmedel. Andra har långt gångna försök med bananer och potatis som vaccinerar mot kolera och hepatit när man äter dem.

Vinsten om man säljer råvaror som säd och socker ligger på 3-5 procent. För den som odlar plast och medicin kan förstås vinsten bli mångdubbelt större. När kunskapskomponenten i grödorna ökar – så ökar också vinsten. Företag som DuPont, GlaxoSmithKline, IBM, med flera har redan deklarerat att deras framtid ligger i området “life science”. Denna nya bransch kommer föda företag som potentiellt blir större än Microsoft och Google.

Man kan naturligtvis hävda att det är onaturligt eller rent av omoraliskt med genmanipulerade grödor. Men teknikutvecklingen är inte vänlig.  Den visar ingen hänsyn. Den väntar inte och ber inte om lov. Den brakar rakt in i existerande system. Och förstör dem många gånger. Samtidigt som nya system skapas. För oavsett vad vi anser om utvecklingen så kommer nya upptäckter och produkter ständigt att rasera gamla modeller. Man får välja om man vill backa in i framtiden eller om man till utnyttja de möjligheter som står till buds. Personligen tycker jag det låter behjärtansvärt att odla mediciner. Måhända kommer de bönder som anammar dessa tekniska framsteg att bli framtidens hjältar.

Se även tidigare inlägg om genetik och GMO.


Taggar: , , , ,
Postad i Demografi, Teknik | Comments Off on Tekniska bönder blir framtidens hjältar

GMO – frälsare eller hot?

October 26, 2009

För 200 år sedan var vi 1 miljard personer på jorden. Idag är vi 6,8 miljarder. Vi skulle ha svultit ihjäl för länge sen om det inte vore för att jordbrukets produktivitet ökat snabbare än befolkningen. En av anledningarna är att vi äter mat som är genetiskt manipulerad. Den mesta maten vi äter idag är resultat av noggrann framodling av ett fåtal arter. Av över 200 000 olika grödor står ett dussin för över 80 procent av vår dagliga kost.

Många av de matvaror vi äter idag var från början hårda eller rent av oätbara. “Naturliga” tomater var exempelvis från början små gröna bär, svagt giftiga. De flesta frukterna (och blommorna) i våra hem är artificiella hybrider. Det mesta av denna genetiska manipulation har varit slumpmässig. Men sedan vetenskapen på senare år gjort stora framsteg inom DNA-området så blir denna genetiska förändring allt mer förutsägbar och kontrollerad. Nya egenskaper tillförs grödor såsom tålighet mot insekter eller kemikalier.

Medan denna utveckling har tagit ordentlig fart i USA, så har motståndet varit massivt inom EU. GMO (genetiskt modifierade organismer) har i Sverige blivit ett skällsord. Flera kommuner i Jämtland har utropat sig som GMO-fria. Det finns en hel rad problem kring GMO-produkter, men att stänga dörren till den tekniska utvecklingen tror jag inte är rätt väg att gå. Grafen nedan visar andelen GMO-produkter i USA. Hur ska GMO-fria jämtländska bönder klara konkurrensen mot detta?

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Se även tidigare blogginlägg på temat genetik.


Taggar: ,
Postad i Demografi, Ekonomi, Teknik | 1 kommentar »

Dags för ett nytt alfabet

October 7, 2009

Det dominerande alfabetet idag har inte längre 28 bokstäver, utan två: 0 och 1. Den digitala tekniken har förändrat alla industrier och branscher vågar jag säga. Senast igår hade jag en trendworkshop med bönder från Sveriges södra delar. En av de tio viktigaste trenderna vi vaskade fram var “Datoriseringen kommer allt längre ut i jordbruket”. Ett exempel är sensorer på kor som kan avgöra huruvida de är brunstiga eller inte.

Men för att inte tappa tråden, det dominerande alfabetet i framtiden består nog varken av 28 eller två bokstäver, utan av fyra: A T C G. Dessa bokstäver som beskriver våra DNA-kedjors sammansättning kommer bli allt viktigare i takt med att genforskningen börjar vissa reella resultat. Genom att kartlägga vårt DNA så öppnas nya möjligheter till förståelse av livet, våra sjukdomar och till och med döden. Vår biologi kan nämligen omprogrammeras – gener kan stängas av och sättas på. Många sjukdomar kommer att utplånas och för många kommer livet att förlängas.

En av nycklarna är att kartlägga människans gener, något som tidigare varit såväl kostsamt som tidskrävande. Men det intressanta i sammanhanget är att beräkningskraften ökar enormt snabbt genom Moores lag, vilket också spiller över på den acceleration vi ser i genkartläggningen. Ökningstakten är omkring en dubblering var 1,9 år. Medan det tidigare tog veckor, månader och år att kartlägga mycket små livsformer, så kan man numera studera bakteriers genom i realtid – medan mutationer pågår!

Som komplement till Moores lag måste vi nu således lära oss Carlson’s curve, som inte beskriver hur processorprestanda förbättras utan istället hur genkartläggningen förbättras.

Carlson's curve

Carlson's curve

Sedan människans kompletta DNA första gången kartlades 2001 så har utvecklingen fullständigt skenat iväg. Flera olika leverantörer erbjuder sekvensering av delar av ens DNA, något jag själv gjorde redan för fem år sedan. Men numera kan vilken privatperson som helst få hela sitt genom kartlagt – alla 6 miljarder “bokstäver”. Startup-företaget Knome erbjuder en fullständigt kartläggning för 99 500 US-dollar.

Det är förvisso dyrt men minns att grafen ovan har en logaritmisk skala, dvs inom en inte allt för avlägsen framtid kommer alla att ha sin egen DNA-profil digitalt lagrad. Denna genetiska profil kommer att fungerar som en instruktionsbok för varje människa. Med denna kommer man att kunna skräddarsy medicin för varje enskild individ och sjukvården kommer helt att revolutioneras. Vidare kommer den totala mängden DNA-profiler innebära enorma möjligheter att tråla efter gener som ger upphov till olika sjukdomar. Redan idag har man lyckats identifiera enstaka gener som ger upphov till svårartade genetiska sjukdomar och helt bota de barn som föds med dessa.

Mer om denna spännande utveckling i senare blogginlägg…


Taggar: , ,
Postad i Teknik | 3 kommentarer »