Framtidsbloggen

Världen krymper ju mer vi fotograferar

Hur många foton behöver vi ta innan alla platser på jorden är fotograferade? Frågan kan tyckas märklig, men med tanke på att omkring 2 miljarder foton laddas upp dagligen till nätet så börjar jorden sammantaget bli rätt väldokumenterad. Det intressanta är när alla dessa foton börjar sättas i relation till varandra. Microsoft har tidigare visat tuffa demos på detta och nu kommer Nokia med en lösning som heter Image Space.

Tanken är att alla foton som tas även har metadata som kommer från sensorer som GPS och kompass. När varje bild laddas upp på nätet så finns således info om var den är tagen och i vilken riktning. När du tittar på en av dina egna bilder i Image Space, så kan du upptäcka att andra har fotat på samma plats, men kanske med en något annorlunda vinkel. Du kan då klicka dig vidare på denna bild. Och sen vidare på nästa. Och nästa. Etcetera. Det blir ett nytt sätt att upptäcka världen. Begreppet “armchair exploring” står sig än. Man kan förstås betrakta detta som en användargenererad version av Google Street View. Men rätt fräckt är det.

Streaming framtiden för pirater

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg att Pirate Bays modell är starkt hotad om de inte övergår till streaming. Inte nog med att Voddler och andra vill skapa Spotify-tjänster för video, nu ser vi även konkreta tecken på att piraterna väljer den vägen. Nya tjänsten HDMT erbjuder de senaste filmerna och tv-showerna i god kvalitet i streaming-format. Senaste Harry Potter? Javisst. Senaste avsnittet av Desperate Housewives? Jajamen. Det är bara att klicka och visningen startar omedelbart. Lösningen är lika strålande som olaglig.

Pirate Bay känns redan daterat. För användarna var det egentligen ett rätt omfattande pysslande att ladda ner, unzippa och kolla på film som tankats i timmar. I ungdomsstudier har vi sett att många “outsourcade” denna syssla till datahackers som helt enkelt fick fylla upp hårddisken med “bra filmer och musik”. Betallösningarna var på så sätt mer rätt ute med streaming, men där komplicerades det hela istället av speciella DRM-pluggar och kreditkortsbetalningsprocessen. Och på toppen av det ett begränsat urval och orealistisk prissättning.

Vi vet att DRM är dött. Hoppet har satts till lagstiftning för att komma åt den illegala spridningen av film och annat copyrightskyddat material. Men frågan är om det räcker när tillgängligheten är ett knapptryck bort. Jag tror att lockelsen blir allt för stark för många. Jag tror därför att upphovsrättsliga frågor kommer att fortsätta dominera samhällsagendan en lång tid framåt. Det temporära lugnet efter Pirate Bay-rättegången får sägas vara bedrägligt.

10 trender från 24h Business Camp 2.0

Som trendspanare försöker man ju ständigt hålla ögon och öron öppna för förändringar i teknik och beteende. 24h Business Camp var således en bra plats att se vad svenska interneteliten har för sig och vad som rör på sig.

1. Mikrobloggandet vidareutvecklas - Detta skrev jag om redan senaste gången. Men twittrandet har befäst sin position som ersättare för mail och framföra allt massmail. Tillfälliga kanaler skapas och konversationen flödar fritt och obehindrat. Tweetdeck är ett populärt vertkyg för att hålla koll på det man är intresserad av liksom vad som skrivs om en själv. En viktig nyansskillnad är att Twitter har helt andra syften och användningssätt än t.ex. Facebook.
2. iPhone allt mer dominerande - iPhone är inte bara något alla har, utan även något många utvecklade applikationer till. Och en stor skara utvecklare lär vara den bästa drivkraft en digital produkt kan få. Android-mobiler skymtade här och var men Mac-frälsta hackers tycks känna mer för Apple än för Google.
3. Öppenhet från företag - Temat för året var mashups, dvs webbsajter som drar nytta av andras informationsflöden och databaser. Jag har själv varit mycket intresserad av att göra något med detta fenomen men har alltid hindrats av den kraftigt begränsade tillgången på rådata. Nu öppnar företag som SvD, Blocket och Headweb upp sina API:er. Låt oss hoppas att fler följer med.
4. Omformning - Mashup i sig är ju en intressant trend. Den tar flera olika riktningar med det gemensamma att det handlar om att samla in information från olika håll och presentera på ett nytt sätt. Vi ser semantiska sökmotorer som Gnosan för barnartiklar eller Superlokal som samlar info kopplat till en viss gatuadress. Data är råvara som andra aktörer än ägarna av den många gånger förvaltar bättre.
5. Bygga personligt varumärke allt viktigare - Det personliga varumärket är för många långt viktigare än att tjäna pengar. Fokuset är inte nödvändigtvis på “get paid” utan lika mycket på “get made” eller “get laid”. Det handlar till stor del om att se hur populär är jag (eller mitt företag) på olika rankingar och listor. Exempel är Inflytande.se och TweetedBrands.
6. Kommunikation och skvaller regerar - Internet går i allt större utsträckning från ett nätverk för information till ett för kommunikation. Ta exempelvis Radioboxen där man kan chatta om radioprogrammet man lyssnar på. Det är egentligen inga nya mänskliga beteenden det handlar om, skvallra och surra med andra har vi gjort i årtusonden. Det är alltså inte vad vi gör som förändras, utan hur vi gör det.
7. IT på kran - Molnet händer på riktigt. Vi talar IT på kran där virtuella servrar innebär att man kan öka lagringsutrymme, säg 10 procent, utan att behöva bry sig om det hela ligger på en, två eller arton olika servrar. Skalbarhet och kostnadsfördelar i alla led ser till att marginalkostnaden för IT-infrastruktur går mot noll.
8. Mer fokus på affärsmodell - Även om många även i år saknade en tydlig affärsplan så verkar det ändå finnas en större eftertänksamhet än senast i hur man faktiskt ska dra in pengar. Medan det är högst tveksamt om några av de tidigare verken verkligen går med vinst så är förutsättningarna bättre nu. Sminkad.se hade till och med säljfokus under de 24 timmarna och hade sålt första annonsen innan tiden var ute.
9. Augmented Reality - Jag pratar ofta om Augmented Reality när jag är ute och föreläser och ser fram mot denna coola utveckling. Nu var det faktiskt två team som gjorde slag i saken. Även om man kanske inte går med ett AR-gränssnitt på mobilen och söker jobb på stan så är det intressant att tekniken börjar implementeras. Speciellt när iPhone får kompass och lösningar som sjukt häftiga Layars nu dykt upp.
10. Multidisplay-collaboration - Jag var bara tvungen att skriva detta coola ord. Detta var nu inget som framkom annat än i diskussioner. Men Dotway trodde starkt på denna utveckling med Microsoft Surface som kanske viktigaste bidrag. Via gemensamma displayer kommer vi i framtiden samarbeta och kommunicera på helt andra sätt.

Läs även om 10 trender från det tidigare 24h BC-eventet.

Nyhetsbrev om teleportering

Nu är hösten kommen och med den tid för ett nytt nyhetsbrev från Futurewise. Temat denna gång är teleportering - ett mytomspunnet ämne som i allra högsta grad börjar bli en realitet. Det känns som science fiction-genren har allt mindre utrymme att spela på när den verkliga världen hela tiden kommer ikapp!

Läs mer och prenumerera på Futurewise hemsida.

Framtidens medicin är preventiv

Idag spenderar vi nästan tio gånger så mycket pengar på läkare och läkemedel som vi gör på preventiv medicin. Så kommer det inte se ut i framtiden. Man kan göra en jämförelse med tandläkare. Förr i tiden gick vi till tandläkaren för att dra ut en tand när vi hade tandvärk. Numera lägger vi stor omsorg på att hålla våra tänder så friska som möjligt för att slippa dra ut dem. På samma sätt kommer sjukvården att förändras.

Forskningen får allt större inblick i hur virus och bakterier fungerar och hur de programmerar våra kroppar. Och hur våra kroppar kan omprogrammeras. Sjukvårdsbehandling kommer att gå från reaktiv akutsjukvård till avsiktlig och personlig prevention av sjukdomar. Vi kommer att lägga lika mycket pengar eller mer på mediciner som på läkare. Och det fiffiga är att dessa mediciner inte behöver vara tabletter eller injektioner, de kan lika gärna vara delar av vår mat. Eller av tvål, eller av kosmetiska produkter.

Genom att kartlägga vilka gener som ger upphov till olika sjukdomar kan vi bota dem innan de ens brutit ut. Vi kan ta immunbristsjukdomen SCID som exempel. SCID är en dödlig sjukdom och vanligen överlever barn som föds med denna inte ens första året. Orsaken är en defekt i en av generna. Med genterapi har man lyckats ersätta dessa gener och därmed förbättra patienternas immunsystem. I de första försöken utvecklade flera av patienterna istället leukemi, men med nyare metoder har man lyckats undvika detta. Även om forskningen fortfarande är tidigt ute så har man till dags dato återskapat immunsystemet hos sjutton personer - i själva verket sjutton nu levande barn som annars hade varit döda.

Sjudomar som orsakas av en enskild gen gör dem lättare att bota med genterapi. Sjukdomar som cancer och Alzheimers är komplexare och omfattar fler gener. För att kartlägga alla olika varianter av cancertumörer arbetar nu forskarna med ett projekt som kallas Cancer Genom Atlas. Utmaningen är att ta reda på hur DNA fungerar i cancerceller för att finna vettiga botemedel. Projektet är enormt. Det motsvarar 12 500 projekt av den storleksordning som Human Genome Project hade. Ändå tror de att de kommer att kunna vara klara redan om 3-5 år.

Det dominerande forskningsområdet och den centrala ekonomiska drivkraften under det kommande århundradet kommer med all sannolikhet att bli genetik. De som avfärdar och ignorerar detta område kommer inte att förstå kraften i det som kommer ha störst påverkan på den framtida människans liv. Många företag och länder har ännu inte förstått detta. Även om utvecklingen är i sin linda så är takten på framsteg enorm. På samma sätt som datorutvecklingen under de senaste 20-30 åren tagit oss med storm, kommer nu gentekniken att göra detsamma.

Tidigare inlägg på samma tema:

Dags för ett nytt alfabet

GMO - Frälsare eller hot?

Tekniska bönder blir framtidens hjältar

De flesta i världen försörjer sig fortfarande på att odla, distribuera eller sälja mat och dryck. Möjligheten att genetiskt förändra bakterier, plantor och djur skapar helt nya affärsmöjligheter. Istället för att odla vete kan bönder odla medicin, plast eller bränsle. Dow Chemical har skapat majs som blir en biologiskt nedbrytbar plast. DuPont har lyckats odla en form av polyester som känns som sammet. Epicyte experimenterar med majs som fungerar som preventivmedel. Andra har långt gångna försök med bananer och potatis som vaccinerar mot kolera och hepatit när man äter dem.

Vinsten om man säljer råvaror som säd och socker ligger på 3-5 procent. För den som odlar plast och medicin kan förstås vinsten bli mångdubbelt större. När kunskapskomponenten i grödorna ökar - så ökar också vinsten. Företag som DuPont, GlaxoSmithKline, IBM, med flera har redan deklarerat att deras framtid ligger i området “life science”. Denna nya bransch kommer föda företag som potentiellt blir större än Microsoft och Google.

Man kan naturligtvis hävda att det är onaturligt eller rent av omoraliskt med genmanipulerade grödor. Men teknikutvecklingen är inte vänlig.  Den visar ingen hänsyn. Den väntar inte och ber inte om lov. Den brakar rakt in i existerande system. Och förstör dem många gånger. Samtidigt som nya system skapas. För oavsett vad vi anser om utvecklingen så kommer nya upptäckter och produkter ständigt att rasera gamla modeller. Man får välja om man vill backa in i framtiden eller om man till utnyttja de möjligheter som står till buds. Personligen tycker jag det låter behjärtansvärt att odla mediciner. Måhända kommer de bönder som anammar dessa tekniska framsteg att bli framtidens hjältar.

Se även tidigare inlägg om genetik och GMO.

GMO - frälsare eller hot?

För 200 år sedan var vi 1 miljard personer på jorden. Idag är vi 6,8 miljarder. Vi skulle ha svultit ihjäl för länge sen om det inte vore för att jordbrukets produktivitet ökat snabbare än befolkningen. En av anledningarna är att vi äter mat som är genetiskt manipulerad. Den mesta maten vi äter idag är resultat av noggrann framodling av ett fåtal arter. Av över 200 000 olika grödor står ett dussin för över 80 procent av vår dagliga kost.

Många av de matvaror vi äter idag var från början hårda eller rent av oätbara. “Naturliga” tomater var exempelvis från början små gröna bär, svagt giftiga. De flesta frukterna (och blommorna) i våra hem är artificiella hybrider. Det mesta av denna genetiska manipulation har varit slumpmässig. Men sedan vetenskapen på senare år gjort stora framsteg inom DNA-området så blir denna genetiska förändring allt mer förutsägbar och kontrollerad. Nya egenskaper tillförs grödor såsom tålighet mot insekter eller kemikalier.

Medan denna utveckling har tagit ordentlig fart i USA, så har motståndet varit massivt inom EU. GMO (genetiskt modifierade organismer) har i Sverige blivit ett skällsord. Flera kommuner i Jämtland har utropat sig som GMO-fria. Det finns en hel rad problem kring GMO-produkter, men att stänga dörren till den tekniska utvecklingen tror jag inte är rätt väg att gå. Grafen nedan visar andelen GMO-produkter i USA. Hur ska GMO-fria jämtländska bönder klara konkurrensen mot detta?

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Se även tidigare blogginlägg på temat genetik.

Transparens ger antireklam

Internet har länge drivit på en ökad transparens i samhället på gott och ont. Allt ska granskas, dokumenteras och göras publikt till glädje eller sorg för den berörda. Medan det ur ett medborgerligt perspektiv är bra att makthavares förehavanden och företagens tillkortakommanden exponeras så är det inte alltid så angenämt för de som utsätts.

Ett av de senaste exemplen är “United-videon”. Bakgrunden är en missnöjd passagerare vars gitarr gått sönder under en flygning med United Airlines. Då han efter en segdragen dialog med flygbolaget vägrades ersättning skrev han en låt som hette “United Breaks Guitars”. Succén blev enorm och han erbjöds skivkontrakt och möjlighet att spela in musikvideor. United-filmen har setts av nästan 6 miljoner personer.

United tycker förstås inte att det är lika kul. Denna antireklam kom överraskande och för med sig badwill och planterar säkert frön hos många att “United är ovarsamma med bagaget”, precis som vanliga reklamkampanjer vanligen planterar positiva frön (även om det kan ifrågasättas). För företagen innebär det här en ny situation. Man måste inte bara göra egen reklam, man måste också undvika andras antireklam.

Medan kritiken idag är sporadisk och många gånger dold i bloggar eller på olika “reko”-sajter så kommer vi i framtiden få ett allt mer strukturerat bedömande av företagen. Speciellt när denna kritik flyttar in i mobilen - något som redan hänt i ett par iPhone-applikationer (t.ex. Tonchidot) - så blir transparensen inte bara total, utan även direkt. Följden blir att företagen tvingas till högre kvalitet, annars är man borta från marknaden. Alla små skavanker, otrevliga anställda och halvdana produkter blottas i dagsljuset för var och en att se. För medborgaren och konsumenten är det goda nyheter för vi rör oss mot ett samhälle där kvalitet blir ett hygienkrav. Men för företagen blir det en rysare att med bibehållen lönsamhet se till att inte en enda kund är så besviken att denne tar revansch på nätet…

Dags för ett nytt alfabet

Det dominerande alfabetet idag har inte längre 28 bokstäver, utan två: 0 och 1. Den digitala tekniken har förändrat alla industrier och branscher vågar jag säga. Senast igår hade jag en trendworkshop med bönder från Sveriges södra delar. En av de tio viktigaste trenderna vi vaskade fram var “Datoriseringen kommer allt längre ut i jordbruket”. Ett exempel är sensorer på kor som kan avgöra huruvida de är brunstiga eller inte.

Men för att inte tappa tråden, det dominerande alfabetet i framtiden består nog varken av 28 eller två bokstäver, utan av fyra: A T C G. Dessa bokstäver som beskriver våra DNA-kedjors sammansättning kommer bli allt viktigare i takt med att genforskningen börjar vissa reella resultat. Genom att kartlägga vårt DNA så öppnas nya möjligheter till förståelse av livet, våra sjukdomar och till och med döden. Vår biologi kan nämligen omprogrammeras - gener kan stängas av och sättas på. Många sjukdomar kommer att utplånas och för många kommer livet att förlängas.

En av nycklarna är att kartlägga människans gener, något som tidigare varit såväl kostsamt som tidskrävande. Men det intressanta i sammanhanget är att beräkningskraften ökar enormt snabbt genom Moores lag, vilket också spiller över på den acceleration vi ser i genkartläggningen. Ökningstakten är omkring en dubblering var 1,9 år. Medan det tidigare tog veckor, månader och år att kartlägga mycket små livsformer, så kan man numera studera bakteriers genom i realtid - medan mutationer pågår!

Som komplement till Moores lag måste vi nu således lära oss Carlson’s curve, som inte beskriver hur processorprestanda förbättras utan istället hur genkartläggningen förbättras.

Carlson's curve

Sedan människans kompletta DNA första gången kartlades 2001 så har utvecklingen fullständigt skenat iväg. Flera olika leverantörer erbjuder sekvensering av delar av ens DNA, något jag själv gjorde redan för fem år sedan. Men numera kan vilken privatperson som helst få hela sitt genom kartlagt - alla 6 miljarder “bokstäver”. Startup-företaget Knome erbjuder en fullständigt kartläggning för 99 500 US-dollar.

Det är förvisso dyrt men minns att grafen ovan har en logaritmisk skala, dvs inom en inte allt för avlägsen framtid kommer alla att ha sin egen DNA-profil digitalt lagrad. Denna genetiska profil kommer att fungerar som en instruktionsbok för varje människa. Med denna kommer man att kunna skräddarsy medicin för varje enskild individ och sjukvården kommer helt att revolutioneras. Vidare kommer den totala mängden DNA-profiler innebära enorma möjligheter att tråla efter gener som ger upphov till olika sjukdomar. Redan idag har man lyckats identifiera enstaka gener som ger upphov till svårartade genetiska sjukdomar och helt bota de barn som föds med dessa.

Mer om denna spännande utveckling i senare blogginlägg…

Microsoft och framtiden

10 år kan kännas långt borta, men med den utvecklingstakt vi ser så kommer enormt mycket att hända på den tekniska sidan. Microsoft visualiserar nedan sin version av 2019. Ett par rätt sköna detaljer dyker upp, t.ex. den digitala tidningen som är en favorit i repris. Och förstås, de obligatoriska trädgårdarna på taken.