Framtidsbloggen

Streamad film med barnsjukdomar

I oktober 2008 skrev jag ett blogginlägg om att internet är världens största jukebox. Spotify hade just lanserats och fungerade riktigt riktigt bra. Jag skrev om att det nästa naturliga steget var att inkludera även filmer vilket har berörts även i senare inlägg. Internet blir inte bara en jukebox utan hela jämrans videobutiken också.

Efter att nu ha testkört Voddler ett tag så kan man väl sammanfatta situationen med att de inte lyckats lika bra som Spotify och snabbt måste fixa alla barnsjukdomar för att inte hamna under konsumentens acceptansnivå. Några observationer.

• Gränssnittet suger. Bland det första man får lära sig i kursen om användbarhet är att inte uppfinna hjulet på nytt. Genom att skapa gränssnitt med nya visuella koncept förvirrar man lätt användaren och att navigera kräver en insats. I Voddlers fall fungerar inte musen och man får istället irra runt med piltangenter och trycka enter för att välja. Det hade varit betydligt bättre att anamma endera webbgränssnittet eller ett vanligt applikationsgränssnitt som folk kände igen sig i.
• Stabiliteten är kass. Alla som har kört Spotify vet hur snyggt lösningen fungerar. Allt startar direkt när man klickar (fiffigt va, maila mig om du vill veta hur ). Till och med när man tappar nätkopplingen så “kraschar” programmet snyggt. Man vet att det strax funkar igen. Att skeppa över filmer istället för musik kräver förstås mer av nätet men Voddler kraschar oavbrutet. Endera i menyn eller under filmen. “Python script error” skriker det plötsligt ut över skärmen och man undrar vad det är som händer.
• Filmutbudet är begränsat. Det är förstås förlåtligt att man inte har alla filmer i världen. Det är knappast Voddlers fel utan snarare filmbranschens. Men det är inte många filmer som man verkligen längtar efter att se. Det känns som en redan urplockad reahylla på en bensinmack. Oaktat detta faktum så är det kanske ett större mysterium att inte fler betalfilmer finns tillgängliga. Men Voddler kanske inte vill halka in i Film2Home-nischen utan vill verka just gratis.

Världen krymper ju mer vi fotograferar

Hur många foton behöver vi ta innan alla platser på jorden är fotograferade? Frågan kan tyckas märklig, men med tanke på att omkring 2 miljarder foton laddas upp dagligen till nätet så börjar jorden sammantaget bli rätt väldokumenterad. Det intressanta är när alla dessa foton börjar sättas i relation till varandra. Microsoft har tidigare visat tuffa demos på detta och nu kommer Nokia med en lösning som heter Image Space.

Tanken är att alla foton som tas även har metadata som kommer från sensorer som GPS och kompass. När varje bild laddas upp på nätet så finns således info om var den är tagen och i vilken riktning. När du tittar på en av dina egna bilder i Image Space, så kan du upptäcka att andra har fotat på samma plats, men kanske med en något annorlunda vinkel. Du kan då klicka dig vidare på denna bild. Och sen vidare på nästa. Och nästa. Etcetera. Det blir ett nytt sätt att upptäcka världen. Begreppet “armchair exploring” står sig än. Man kan förstås betrakta detta som en användargenererad version av Google Street View. Men rätt fräckt är det.

Realtidsnätet på frammarsch

Under slutet på 90-talet växte informationssamhället gradvis fram. Det vi nu ser växa fram är konversationssamhället. Enligt Microsoft är 90 procent av trafiken på nätet konversationer. Det är chatt, internettelefoni, forum, multiplayer dataspel, Facebook, Twitter, etc. Och förstås YouTube. Som alltså bara delvis är en content-sajt och minst lika mycket ett forum för kommentarer och dialog. “Conversation is king. Content is just something to talk about” som Cory Doctorow uttryckte saken.

Det ovanstående kanske inte är något nytt i sig. Men det nya är med vilken hastighet all denna konversation sker. Facebook och Twitter är direkta medium där snabbhet är en del av poängen. Nyheter sprids många gånger snabbast och effektivast via kanaler som dessa, vilket framgått vid större olyckor och terrordåd. Internet går inte bara från information till konversation, utan också mot realtidskonversation. Internet handlar i allt större utsträckning om snabba uppdateringar och smärre komplement till befintlig data och förståelse.

Begreppen på detta är många: Real time internet, Now internet, etc. Oavsett vad man kallar det så närmar vi oss ett realtidsinternet där en relativt statisk hemsida fyller en allt mindre funktion. Även Google utmanas av detta system. Vi söker inte i samma utsträckning efter statitisk information på Google när vi vill veta vissa saker, utan skickar istället iväg en förfrågan till våra sociala nätverk. Upplysningar och rekommendationer därifrån är redan filtrerade av andra intelligenta varelser som liksom alla andra försöker tolka vår värld. Vänkretsen blir ett aggregerat kollektivt medvetande som allt viktigare komplement. Sökmotorn Collecta är ett exempel på en ny typ av sökmotor som söker just efter realtidskonversationer på nätet. Google har förstås sett vartåt det barkar och kommer Google Wave att försöka återerövra detta konversationsuniversum.

Sören Karlsson på Helsingborgs Dagblad fångade kanske det hela bäst där han menar att webben handlar om skeenden i realtid. Webben är – liksom livet – ett ständigt flöde, medan papperstidningen i jämförelse fryser tiden vid ett ögonblick. Han menar att läsarna vill veta vad som händer NU, inte vänta till någon har sammanfattat situationen en stund senare. Ytterligare en intressant utläggning kring det allt snabbare flödet finns på Same Same But Different. Realtidsnätet är gissningsvis något vi alla kommer att beröras av mer och mer framöver.

10 trender från 24h Business Camp 2.0

Som trendspanare försöker man ju ständigt hålla ögon och öron öppna för förändringar i teknik och beteende. 24h Business Camp var således en bra plats att se vad svenska interneteliten har för sig och vad som rör på sig.

1. Mikrobloggandet vidareutvecklas – Detta skrev jag om redan senaste gången. Men twittrandet har befäst sin position som ersättare för mail och framföra allt massmail. Tillfälliga kanaler skapas och konversationen flödar fritt och obehindrat. Tweetdeck är ett populärt vertkyg för att hålla koll på det man är intresserad av liksom vad som skrivs om en själv. En viktig nyansskillnad är att Twitter har helt andra syften och användningssätt än t.ex. Facebook.
2. iPhone allt mer dominerande – iPhone är inte bara något alla har, utan även något många utvecklade applikationer till. Och en stor skara utvecklare lär vara den bästa drivkraft en digital produkt kan få. Android-mobiler skymtade här och var men Mac-frälsta hackers tycks känna mer för Apple än för Google.
3. Öppenhet från företag - Temat för året var mashups, dvs webbsajter som drar nytta av andras informationsflöden och databaser. Jag har själv varit mycket intresserad av att göra något med detta fenomen men har alltid hindrats av den kraftigt begränsade tillgången på rådata. Nu öppnar företag som SvD, Blocket och Headweb upp sina API:er. Låt oss hoppas att fler följer med.
4. Omformning – Mashup i sig är ju en intressant trend. Den tar flera olika riktningar med det gemensamma att det handlar om att samla in information från olika håll och presentera på ett nytt sätt. Vi ser semantiska sökmotorer som Gnosan för barnartiklar eller Superlokal som samlar info kopplat till en viss gatuadress. Data är råvara som andra aktörer än ägarna av den många gånger förvaltar bättre.
5. Bygga personligt varumärke allt viktigare – Det personliga varumärket är för många långt viktigare än att tjäna pengar. Fokuset är inte nödvändigtvis på “get paid” utan lika mycket på “get made” eller “get laid”. Det handlar till stor del om att se hur populär är jag (eller mitt företag) på olika rankingar och listor. Exempel är Inflytande.se och TweetedBrands.
6. Kommunikation och skvaller regerar – Internet går i allt större utsträckning från ett nätverk för information till ett för kommunikation. Ta exempelvis Radioboxen där man kan chatta om radioprogrammet man lyssnar på. Det är egentligen inga nya mänskliga beteenden det handlar om, skvallra och surra med andra har vi gjort i årtusonden. Det är alltså inte vad vi gör som förändras, utan hur vi gör det.
7. IT på kran - Molnet händer på riktigt. Vi talar IT på kran där virtuella servrar innebär att man kan öka lagringsutrymme, säg 10 procent, utan att behöva bry sig om det hela ligger på en, två eller arton olika servrar. Skalbarhet och kostnadsfördelar i alla led ser till att marginalkostnaden för IT-infrastruktur går mot noll.
8. Mer fokus på affärsmodell - Även om många även i år saknade en tydlig affärsplan så verkar det ändå finnas en större eftertänksamhet än senast i hur man faktiskt ska dra in pengar. Medan det är högst tveksamt om några av de tidigare verken verkligen går med vinst så är förutsättningarna bättre nu. Sminkad.se hade till och med säljfokus under de 24 timmarna och hade sålt första annonsen innan tiden var ute.
9. Augmented Reality – Jag pratar ofta om Augmented Reality när jag är ute och föreläser och ser fram mot denna coola utveckling. Nu var det faktiskt två team som gjorde slag i saken. Även om man kanske inte går med ett AR-gränssnitt på mobilen och söker jobb på stan så är det intressant att tekniken börjar implementeras. Speciellt när iPhone får kompass och lösningar som sjukt häftiga Layars nu dykt upp.
10. Multidisplay-collaboration - Jag var bara tvungen att skriva detta coola ord. Detta var nu inget som framkom annat än i diskussioner. Men Dotway trodde starkt på denna utveckling med Microsoft Surface som kanske viktigaste bidrag. Via gemensamma displayer kommer vi i framtiden samarbeta och kommunicera på helt andra sätt.

Läs även om 10 trender från det tidigare 24h BC-eventet.

24h Business Camp går mot sitt slut

24h Business Camp har vuxit till ett större event med nu hela 120 glada entreprenörer som under 24 timmar inte bara ska ta fram utan även implementera en affärsidé. Nya spännande tjänster, många av dem mashups, blev resultatet denna gång. En av tjänsterna som lanserades var Krogkul.se som erbjuder SMS-tjänster i krogmiljö. Läs mer på 24h BC-bloggen.

Läs om förra årets 24h Business Camp:

Atlantiqa – en ny virtuell nation

10 trender från 24h Business Camp

Transparens ger antireklam

Internet har länge drivit på en ökad transparens i samhället på gott och ont. Allt ska granskas, dokumenteras och göras publikt till glädje eller sorg för den berörda. Medan det ur ett medborgerligt perspektiv är bra att makthavares förehavanden och företagens tillkortakommanden exponeras så är det inte alltid så angenämt för de som utsätts.

Ett av de senaste exemplen är “United-videon”. Bakgrunden är en missnöjd passagerare vars gitarr gått sönder under en flygning med United Airlines. Då han efter en segdragen dialog med flygbolaget vägrades ersättning skrev han en låt som hette “United Breaks Guitars”. Succén blev enorm och han erbjöds skivkontrakt och möjlighet att spela in musikvideor. United-filmen har setts av nästan 6 miljoner personer.

United tycker förstås inte att det är lika kul. Denna antireklam kom överraskande och för med sig badwill och planterar säkert frön hos många att “United är ovarsamma med bagaget”, precis som vanliga reklamkampanjer vanligen planterar positiva frön (även om det kan ifrågasättas). För företagen innebär det här en ny situation. Man måste inte bara göra egen reklam, man måste också undvika andras antireklam.

Medan kritiken idag är sporadisk och många gånger dold i bloggar eller på olika “reko”-sajter så kommer vi i framtiden få ett allt mer strukturerat bedömande av företagen. Speciellt när denna kritik flyttar in i mobilen – något som redan hänt i ett par iPhone-applikationer (t.ex. Tonchidot) – så blir transparensen inte bara total, utan även direkt. Följden blir att företagen tvingas till högre kvalitet, annars är man borta från marknaden. Alla små skavanker, otrevliga anställda och halvdana produkter blottas i dagsljuset för var och en att se. För medborgaren och konsumenten är det goda nyheter för vi rör oss mot ett samhälle där kvalitet blir ett hygienkrav. Men för företagen blir det en rysare att med bibehållen lönsamhet se till att inte en enda kund är så besviken att denne tar revansch på nätet…

Allt är inte trender

När man arbetar med framtidsstudier är det lätt att få intrycket av att allting ändras. Att världen är i ett konstant flux och att ingenting egentligen består. Men det är precis tvärtom. Det är i själva verket så att det mesta inte ändras, utan istället är konstant. Grovt sett kan man säga att hur vi gör saker ändras, inte vad vi gör.

Om vi exempelvis tittar på social media så är egentligen det vi sysslar med där inget nytt. Att se, synas och skvallra är inga nya företeelser – det är bara formerna som har ändrats. Facebook är den nya ungdomsgården, Bilddagboken det nya fotoalbumet och Youtube ersätter eller kompletterar tv:n.

En intressant fråga är hur mycket tid vi kan lägga på internet och social media. De senaste mätningarna från Nordicom säger att ungdomar 15-24 år lägger 2 timmar och 24 minuter på internet dagligen. Och om man tittar på tillväxten för social media så ökar tiden vi lägger på den tre gånger så fort som den totala användningstiden ökar.

Efter workshops med två tidningsförlag i veckan så rådde det trots det konsensus att vi kommer att spendera mindre tid på Facebook i framtiden. Åsikten var att det dels måste finnas en gräns där det planar ut – vi har ju bara 24 timmar per dygn – och dels att intresset kommer att vika med tiden. Så må vara fallet, men nya sajter och fenomen lär då uppsluka oss på snarlika sätt. Behovet att se, synas och skvallra kommer inte att ändras, bara formerna som sagt.

Andel svenska ungdomar (15-24 år) som dagligen använder dessa tjänster

Äntligen börjar vi sniffa på omgivningen

Även om jag sedan år 2000 har varit mycket skeptisk till ett snabbt genomslag för mobila tjänster så är “mobilen som sniffare” något jag ändå trott på. Som vi alla vet är inmatningsmöjligheterna högst begränsade. Att skriva in en webbadress på mobilen är högst enerverande. I 99% av fallen är det troligare att man hamnar på psyket än kommer till en webbsajt.

Därför tilltalas jag av tanken att man med mobilen kan “sniffa” på olika saker. Det kan vara produkter, annonser, informationstavlor och andra saker i vår omgivning som förses med taggar. Många trodde ju att streckkoderna skulle vara lösningen på detta. Men de visade sig vara för komplicerade att tolka varvid tvådimensionella streckkoder uppstod. Flera företag har presenterat olika standarder men hittills har det gått trögt.

I Sverige har Aftonbladet varit en föregångare med sina taggar i tidningen som länkar till videor och annat innehåll. Men i Japan är dessa redan stapelvara (vilket du kan läsa mer i nyhetsbrevet med tema Japan exempelvis). För den som inte vill klicka på länken här så kan man fota taggen nedan, använda Aftonbladets funktion Tagga och sedan komma till sidan

En intressant observation är nu att dessa dyker upp även i tidningen New Scientist. Låt gå för att det ännu bara var en annons på baksidan. Men en starkare koppling med mellan den fysiska världen och den digitala är positiv för många traditionella aktörer, exempelvis tidningar och tidskrifter som söker nya vägar. Även annonsörerna för high-end-produkter borde se utvecklingen positivt.

Utvecklingen med 2D-koder är intressant eftersom den ger oss snabba ingångar till den digitala världen från den vanliga “analoga” världen. Dessa genvägar kortsluter det vi fokuserar på i den verkliga världen med relaterad information på nätet. Man kan säga att adressfältet i webbläsaren görs obsolet. När det finns en speciell tagga-knapp på mobilen kan det verkligen ta fart. Men som sagt, jag är inte den som kommer ställa mig och säga att mobila tjänster blir årets stora trend…

Fönstershopping får en ny innebörd

Att fönstershoppa är ett uråldrigt nöja som inte krävt mer än två friska ben. Men numera krävs inte ens det. Nu kan man helt enkelt parkera framför datorn och fönstershoppa framför den rutan istället.

Lokaldelen.se lanserade nyligen möjligheten att via webben ta sig runt i stadsmiljö och studera miljöerna. Liknande tjänster har ju funnits långt tidare (bl a Google och Hitta.se). Men Lokaldelen tar det hela ett steg längre och kliver även in i butikerna. Helt plötsligt ges möjligheten att ta del av en butiks utbud via webbfönstret.

Upplevelsen är delvis annorlunda än vad en e-butik är. Här ser man hur kläderna hänger, vilka som är på skyltdockorna, vilket klientel butiken har och hur dessa personer är klädda. Det ger alltså fler dimensioner än vad de flesta e-butiker lockas ta fram. Som vanligt kommer integritetsaspekten upp, men någon (stackars sate) har suttit och blurpat alla regnummer och ansikten.

Men det hela lämnar förstås övrigt att önska. Varför kan man inte klicka på kläderna för att få mer information? Varför inte kunna köpa dem direkt? Varför inte göra kartan sökbar på nyckelord? Varför kan jag inte direkt få prata med en expedit som hjälper mig? Eller åtminstone en avatar. Ja, utvecklingsmöjligheterna kring detta koncept är stora och detta kan vara en modell för framtidens e-handel som därmed skulle integreras tätare med fysiska butiker.

Tidigare blogginlägg på liknande tema:

http://www.framtidsbloggen.com/2009/04/fysiska-platser-knyts-ihop-del-1/

http://www.framtidsbloggen.com/2009/04/fysiska-platser-knyts-ihop-del-2/

http://www.framtidsbloggen.com/2009/04/fysiska-platser-knyts-ihop-del-3/

http://www.framtidsbloggen.com/2009/05/tigrar-i-mitt-vardagsrum/

Googlization – känner du dig hotad?

“The Googlization of Everything – How one company is disrupting culture, commerce, and community – and why we should worry”. Så lyder den titeln på den bok som är under vardande i bästa Chris Anderson-anda, nämligen genom bloggande. Grundtanken är att Googles snudd på monopolistiska roll förändrar förutsättningarna för så många personer och företag att vi kanske borde oroa oss. Och då alltså inte bara Microsoft. Låt oss kolla på några exempel där Google-tjänster konkurrerar med andra aktörer:

• Google – Vanliga sökmotorn har många vinnare och förlorare. Tidningsbranschen upplever sökbara nyheter som konkurrens när Google blir “förstasidan”. ICAP är ett hittills rätt fruktlöst initiativ att “stävja” detta.
• Google Adwords/Adsense – Andra som förlorar på sökmotorn är förstås de som sett sina reklampengar gå till nischad sökordsmarknadsföring, även här tidningar, tidskrifter men också tv, radio och annan media.
• Google News – Även om Wikipedia har blivit mångas dagstidning nr 1 snarare än Google News, så har de en enorm potential att konkurrera med andra nyhetsleverantörer om uppmärksamheten.
• Google Books – Trots vissa motgångar så har Google över 1 miljon böcker publikt sökbara. Bokförlagen har en viss förhandlingsposition och som vanligt kan man förstås söka intressanta samarbeten (jämför Spotify). Även biblioteken borde fundera över sitt vara och icke vara.
• Google Analytics – Leverantörer av mjukvara för analys av webbtrafik har en tuff konkurrent i en allt mer avancerad gratislösning.
• Google Checkout – Många leverantörer av e-handelslösningar borde var mycket oroliga när Googles nya e-handelslösning lanseras. Visserligen rätt höga avgifter och procentsatser, men det accepterar nog många mot Googles varumärke och enkelhet.
• Gmail – Flera aktörer hade nog tänkt ta betalt för det Google skänker bort gratis, exempelvis mailkonton.
• Google Calendar & Documents - Om vi bortser från de som tillverkar kalendrar så blir Calendars och Documents ett hot mot Projektplatsen och andra som tillhandahåller mjukvara för att dela projekthandlingar.
• Google Talk – Chatt, telefoni och videokonferens som inte fått lika stort genomslag som MSN och Skype. Men trots det ytterligare ett hot mot teleoperatörer som ser sina långdistanssamtalsvinster erodera.