Framtidsbloggen

“Ingen fast anställning? Grattis!”

Igår var det återträff med 24h Business Camp-gänget. En lustig ordväxling skedde när Ted intervjuade killarna från Youtv.se som röstades fram som bästa webbtjänst. Det lät ungefär så här:

- Grattis till att ni vann!
- Tack.
- Behöver ni investerare för att gå vidare?
- Nej, det är ju en mashup så det behövs inte.
- Hur ska ni vidareutveckla sajten?
- Vi tänkte söka samarbetspartners och bygga vidare på den.
- Men du är anställd? (stort skratt från publiken)
- Jaa…
- En fast anställning är i vanliga fall något positivt. Men inte här…

Så grattis till arbetslösheten alla entreprenörer! För dessa lär vi se fler av i framtiden. De verktyg som internet erbjuder är så enkla att alla kan komma igång med bloggar, webbtjänster, mobiltjänster och andra verksamheter att profitera på.

Inte ens externt kapital behövs, bara lite fantasi och tid. På frågan om hur många av entreprenörerna som behövde finansiering för att kunna ta sin idé vidare så räckte ungefär 5 av 90 upp handen. Vi har dotcom 2.0 här och förhoppningsvis är det ingen bubbla denna gång.

Vill du läsa mer om detta tema så har jag skrivit en krönika om miniprenörer.

10 trender från 24h Business Camp

Som trendspanare håller man ständigt ögonen öppna för tendenser och förändringar. På 24h Business Camp så fick man en bra möjlighet att se vad som egentligen försiggår i internetkretsar och vad som är hett. Nedan ges en kort sammanfattning.

1. Apple dominerar – Jag tror näst intill alla hade en iPhone och de flesta en Mac-dator. Apple har intagit – inte bara reklamkretsar – utan även hackerkretsar rejält.
2. Mikrobloggning – De flesta använde Twitter eller Jaiku. Dessa mikrobloggar blir som mänskliga linser till vad som sker i värden. Istället för att fokuset styrs av massmedia, så sätts det inom ramen för de nätverksbubblor som bildas.
3. Mashups – Material från olika webbsidor hackas upp och kombineras i oändligt många nya varianter. Ett exempel är Youtv.se som väver ihop olika videos från YouTube till en enda lång skräddarsydd tv-kanal. Man kan kolla på Förfestkanalen, Ouch-kanalen (typ Jackass), Cute-kanalen (söta djur), etc.
4. Den semantiska webben – Googles sökmotor är rätt puckad. Söker man på “acdc biljetter” så får man 561 000 träffar. Går man instället in på Ticketz.se så får man 4 träffar på människor och företag som verkligen säljer biljetter. Ett annat exempel är Mediasök som låter en söka nyheter bland ett begränsat antal källor. Nischade sökmotorer är ett steg mot en mer semantisk webb.
5. Nya reklamformer – Ett av företagen Bloggmode.se erbjöd en länk till en spellista på Spotify. Genom att klicka på länken kunde man streama 50 låtar som de satt samman till en skön blandning. Spellistan hette också Bloggmode och sågs tydligt i spelaren. Ett nytt spännande sätt att knyta relationer - det gäller bara att veta vad målgruppen har för musiksmak!
6. RFID – Det experimenterades friskt med lösningar som byggde på RFID-tekniken. Denna finns bland annat inbyggt i SLs nya Access-kort. Bonnier byggde en lösning där barnen kunde sätta just SL-kortet mot en RFID-läsare när de kom hem från skolan. I samma ögonblick gick därefter ett SMS iväg till föräldrarna och berättade att barnet var hemma.
7. Mobila tjänster – Jag är en ständig fiende till mobila tjänster. Trots att jag själv har börjat använda det flitigt är det bara 2% av svenskar som gör det dagligen. Men på 24hBC så var det flera som skapade mobila tjänster, t.ex. Mobile Impossible som ger en knepiga uppdrag och Energikick som ger dig en daglig dos energi via SMS.
8. Alternativa affärsmodeller – Många av affärsmodellerna byggde på reklamfinansierade tjänster. Men vissa tänkte nytt och kreativt. Ett exempel är Barnamun, en sajt där man kan skicka in citat från sina barn (som alltid säger de mest fantastiska saker). Men på sajten kan man också trycka citaten på olika föremål, t.ex. kaffemuggar som man sedan kan köpa.
9. Crowdsourcing – Flera av tjänsterna byggde på publikens medverkan. Ett exempel är Listentoblogs där frivilliga “talar” in andras bloggar till podcasts. Ett annat exempel är T-shirt50 där kunderna får designa t-shirt vilka sedan trycks i limited edition (50 ex).
10. Från text till tal – Vi rör oss inte bara mot ett mer visuellt samhälle, utan även från text till ljud. Listentoblogs ovan var ett exempel, ett annat är Voicly. Med deras tjänst så kan man mikroblogga genom att tala in korta meddelanden upp till 30 sekunder långa.

Så, detta var en sammanställning av några av de centrala trenderna från Sveriges internetelit (mig undantagen, jag gör fortfarande HTML-sidor i Notepad )

Har du tankar eller idéer på andra centrala internettrender? Skriv en kommentar!

Atlantiqa – en ny virtuell nation

24h Business Camp är nu över och 90 trötta entreprenörer är snart på väg i säng. Under de senaste 24 timmarna har 50 olika team tänkt ut och implementerat lika många affärsidéer under det uppmärksammade eventet på Hasseludden, Värmdö. TV4, Dagens industri, Ny Teknik, med mera från “gammelmedia” var nyfikna och gjorde intervjuer och klipp. DI kommer med en speciell helgbilaga kring eventet.

Själv presterade jag ingen affärsidé på de 24 timmarna. Istället skapade jag en ny virtuell nation! Den suveräna staten Atlantiqa har nu lanserats och ni är högst välkomna och bli medborgare. Ministerpost får man välja helt själv. Om du tycker lösningen är bra (trots att det inte är en affärsidé), så får du gärna rösta på den som bästa idé på 24h Business Camp (scrolla ner om den inte ligger på översta delen).

Läs mer om den virtuella nationen Atlantiqa och bli medborgare!

24h Business Camp Live

Snart drar 24h Business Camp igång. På 24 timmar gäller det att skapa och genomföra en affärsidé. Själv kommer jag att utveckla mikronationen Atlantiqa. Det är med skräckblandad förtjusning jag tar mig an detta. Speciellt med tanke på att det är 90 grymma hackers som medverkar och jag själv ungefär klarar av att pula ihop ett kontaktformulär. Men det är ju ingen tävling utan förhoppningsvis kan samtliga team bidra till nya inspirerande lösningar. Det är här framtiden på internet skapas! Följ de 52 teamen och deras arbete live på 24h BC bloggen.

Halvdana affärsidéer (i väntan på framtiden)

Utvecklingen går inom många områden väldigt snabbt. Kanske speciellt inom media och reklam. Vi ser att traditionella medier på olika sätt brottas med de digitala motsvarigheterna, och initiativ på olika håll dyker upp för att förbättra traditionell media. Två exempel på detta är personliga tidningar och rörliga annonspelare.

När man övergår från offset-tryck till digitalt tryck så ges möjligheten att skräddarsy tidningar. Detta innebär att varje mottagare i teorin kan få ett eget exemplar (se ovan). Exempelvis kan texten och innehållet anpassas till mottagaren så att den upplevs mer personlig. Postkodlotteriet använder till exempel detta i utskicket av sina tidningar. Vinsterna är uppenbara: mindre pappersåtgång och mer relevans i innehållet. Men även nackdelarna är uppenbara. Medan detta fungerar för adresserade trycksaker blir det naturligtvis mer problematiskt för dagstidningar.

När det kommer till utomhusreklam så regerar annonstavlor än. De möter oss i vår dagliga färd till och från skola, jobb, träning, dagis och krogen (kanske inte nödvändigtvis i den ordningen). Dessa fysiska annonspelare har fördelen att vi är rätt traditionella i våra rörelsemönster och har svårt att värja oss från deras budskap. Nyligen har rörliga annonspelare presenterats av Switchgrape. På så sätt kan flashanimationer skapas på vanligt tryckmaterial genom att man trycker med ett speciellt belysningsbläck på de olika delarna i den tryckta bilden.

Tanken med båda idéerna är god, men innebär de bara en temporär lösning innan andra former tar över? Är de måhända skavsårsplåster på ett brutet ben? För kanske är det inte personliga papperstidningar vi vill ha, utan personliga webbsidor. Eller möjligen, möjligen personliga läsplattor/smartphones. Och kanske kommer inte heller halvanimerade annonser att överleva när vi får allt fler riktiga bildskärmar i publik miljö. I Japan är skärmar på godisautomater, t-bana och kassapparater redan en realitet. Båda lösningarna är intressanta – men är tidluckan tillräckligt lång?

Dagens unga kör inte bil

Hå hå ja ja, dagens ungdom gör aldrig som man vill. Framför allt så köper de inte bilar i den utsträckning de borde för att bilbranschen ska klara sig. Fast det är få bilföretag som har insett detta. Det är nämligen inget under att bilbranschen är i kris. Hade de haft bättre koll på olika trender i omvärlden så borde de för länge sen ha insett att de var inne på en farlig väg. Det är två missar som de har gjort, som jag ser det.

Den första är den uppenbara. Miljödebatten kom och slog till snabbare än anat. Att då stå med dyra stadsjeepar som plötsligt ingen ville ha blev bekymmersamt.

Men det kanske större problemet är det vikande intresset för bilar hos ungdomen. Andelen svenskar i åldern 18-24 år som har körkort har nästan halverats under 20 år. Studier visar att bilen anses vara helt central för äldre personer, medan den för ungdomar inte ens kommer med på topp-tio listan över saker man är intresserad av.

Och inte är det bättre med motorcyklar för den som trodde det. Genomsnittsåldern för de som tar motorcykellektioner är 30 år (Källa: SVMC). Medelåldern för de som innehar motorcykel i Sverige är 48 år. Även om man då får ta hänsyn till att många ungdomar skriver sin MC på föräldrarna för att få lägre försäkring.

Sammantaget har vi en situation där bilar inte är högprioriterat hos dagens ungdomar. Medan exempelvis kinesernas högsta dröm är att ha en fin bil så har ungdomar i väst andra ambitioner. Ett av de få bolag som förstått ungdomarnas situation är Toyota. Genom att erbjuda månadsprenumeration på bilar så sänker man den enorma ekonomiska tröskel det innebär att skaffa en ny bil. På Nybil.se så kan man abonnera på olika småbilar för några tusen i månaden. Ett mer temporärt ägande är en trend vi ser komma.

Indiska Tata gör småbilar som både är miljövänliga och billiga (ca 16 000 kr). Men det kan lika gärna vara lyxigt och miljövänligt som den extremt coola elbilen Tesla. Bilbranschen står inför ett paradigmskifte där ingen entydig riktning för de kommande decennierna ännu utkristalliserat sig. Den som upptäcker denna först – och vågar satsa – blir vinnare i Bil 2.0.

Billigt – Högkvalitativt – Excellent (del 3)

Detta är det sista inlägget av tre, du kan också läsa del 1 och del 2.

Temat är som sagt excellenta produkter. Billiga produkter och produkter med hög kvalitet är inte längre tillräckligt, utan det behövs excellenta produkter. Vad är då en excellent produkt? Låt mig ge tre exempel.

• iPhone. En snart klassiskt exempel är iPhone. Den är inte bara något bättre än vad vi tidigare sett, den är ljusår ifrån vad vi sett innan. Låt gå för vissa barnsjukdomar. Den är sjukt bra, som Susanna Kallur skulle ha sagt. Vem hade anat att man skulle kunna spela ocarina på sin mobiltelefon för ett år sedan?
• Ben & Jerrys. En annan excellent produkt är Ben & Jerrys. Vi har tidigare haft glass som Americana med nötter och pecan, men Ben & Jerrys är mer extrema. Det är chokladisbjörnar, det är coola namn som Fossil Fuel, det är snygg design och det är väldigt väldigt dyrt. Vem kunde ana att det gick att ta 55 kronor för en minimal förpackning glass för fem år sedan?
• Spotify. Spotify erbjuder all världens musik för en spottstyver. Eller för mycket diskreta reklammeddelanden. De förändrar än en gång maktbalansen inom musikindustrin. Artister kan få betalt, kunderna är nöjda och Pirate Bay är de som borde oroa sig. Även pirater måste utveckla sin affärsmodell. Vem kunde tro att all världens musik skulle vara tillgänglig för 99 kronor i månaden för ett år sedan?

Vad är det som är så fiffigt med denna typ av produkter? Förutom de uppenbara intrinsiska kvaliteterna så finns det ytterligare en finess: de har även marknadsföringen “inbyggd”, som Seth Godin uttrycker saken. Det innebär att de inte nödvändigtvis behöver investera massvis med pengar på dyra reklamkampanjer. De behöver inte ge sig in i ett marknadsföringsträsk där 75% av mottagarna dissar reklamen. Produkterna och tjänsterna har en sån inneboende kraft, ett slags inbyggt momentum, som gör att de så att säga säljer sig själva. Så kommer framtidens produkter och tjänster se ut.

Billigt – Högkvalitativt – Excellent (del 2)

Fortsättning från tidigare blogginlägg.

Som en följd av den hyperkonkurrens som uppstår i den tilltagande globaliseringens fotspår, så krävs mer än billiga produkter och hög kvalitet. Nästa fas fokuserar således inte längre på att göra saker bättre, utan “att göra bättre saker”. Denna fas kan sägas inledas på 2000-talet och förskjuter fokus till faktorer som innovation, estetik och design. Som en följd av den kvalitetskonvergens som skett så är de inneboende kvalititeterna många gånger snarlika. Det blir istället de yttre kvaliteterna som ofta blir avgörande. Att vara unik, äkta, att ha stil och ett starkt varumärke blir alltså viktigare i denna nästa fas.

Summa sumarum så har vi skiftande fokus i tre faser:

• 1960- och 1970-talen: “att tillverka saker billigare “
• 1980- och 1990-talen: “att tillverka saker bättre “
• 2000-talet: “att tillverka bättre saker”

Hur länge kommer den senare eran att bestå? Omkring 20 år? Eller en kanske än intressantare fråga, vad kommer efter den? Detta kan man förstås bara spekulera i. En tänkbar utveckling är att “saker” blir av mindre värde än idag. En allt större del av handeln handlar redan om tjänster och upplevelser.

Möjligen kommer vi se en rekyl där pendeln svänger från vårt genomkommersialiserade samhälle till en mer återhållsam, naturnära hållning där ägandet istället är kommunalt. I en sådan modell så är det personliga ägandet inte längre lika viktigt utan snarare själva användningen och nyttan av produkterna.

Man kan dra en parallell med standup-komikern George Carlin som syrligt kommenterade flygvärdinnornas uppmaning: “Before leaving the aircraft, please check around for any personal belongings you might have brought on board.” med resonemanget “What other kinds of belongings are there besides personal? Public belongings? Do they honestly believe I would travel with a fountain I stole from the park?” Kanske blir flera  av dagens personliga ägodelar framtidens gemensamma fontäner.

I morgondagens inlägg ska jag försöka ringa in några excellenta produkter.

Billigt – Högkvalitativt – Excellent (del 1)

Länder och regioner växer och faller. Företag likaså. Många gånger är det inte helt uppenbart varför. Jag tänkte ta upp mina (och andras!) tankar kring detta i ett par blogginlägg. Om vi börjar med en övergripande betraktelse över konsumtion och företagande så kan man under de senaste femtio åren se tre relativt tydliga faser (det finns naturligtvis ett otal sätt att skära verkligheten på, detta är ett).

Enligt Stuart Rosenfeld så var den dominerande strategin under 1960- och 1970-talen ”att göra saker billigare”. Asiatisk industri, främst Japan, lyckades på ett fenomenalt sätt massproducera billiga saker genom att uppnå skalfördelar och sänka kostnader. Men ”Made in Japan” var ofta ett tecken på låg kvalitet på den tiden. Detta illustrerades bland annat i filmen Back to the Future där den förvirrade Dr. Emmett Brown från 50-talet läser på en etikett på tidsmaskinen och konstaterar att det inte är förvånande att apparaten inte funkar: det står Made in Japan på den. McFly (alias Michael J. Fox) som relativt doktorn är från framtiden förstår inte vad han menar utan säger “but they make the best things!!?”.

Nästa fas blev “att göra saker bättre”. Det räckte inte längre att tillverka billiga produkter i en hårdnande konkurrens. Istället blev kvalitet ett honnörsord under 1980- och 1990-talen. Total Quality Management och Six Sigma blev redskap för att förbättra kvaliteten. Eller Kaizen som man sa i Japan.

Här skulle historien kunna ta slut. Vad behövs mer än billiga och högkvalitativa produkter? Läs fortsättningen imorgon!

24h Business Camp

I mitten på januari kommer jag att vara med på 24h Business Camp. Detta är en helt galen tillställning där 70 entreprenörer träffas på Hasseludden för att 24 timmar senare komma ut med varsin affärsidé redo för lansering. Själv har jag ett par olika spår som jag väljer mellan. 24 timmar är inte gott om tid, men med lite kreativitet och snabba fingrar så finns en möjlighet att komma långt.

Är det på detta sätt företag kommer att bedrivas i framtiden? I mindre enheter som tid till annan samlas för gemensamma kreativa övningar. Fyra företag står bakom eventet och sponsrar det, bl a Bonnier Vision och Mindpark. För att se och lära, och kanske hitta någon intressant lösninga att plocka upp. Mer info om detta i januari!