Framtidsbloggen

Mot singuläriteten

“Själv är bäste dräng”, “var och en är sig själv närmast”, “bra karl reder sig själv”, ”hjälp dig själv så hjälper dig Gud” och “sköt dig själv och skit i andra”. Trots talesättens generaliserade karaktär så säger de något om den svenska folksjälen. Man ska klara sig själv och inte ligga andra till last. Etnologiprofessorn Åke Daun menar att svenskar strävar efter oberoende och gärna söker ensamhet.

Under de senaste decennierna har vi sett en tydlig utveckling mot allt fler enpersonshushåll - i Sverige är andelen hela 47 procent. Det är den högsta andelen i världen (snittet för alla länder är 12 procent). Och i storstäderna är siffrorna ännu högre med Stockholm i topp på 60 procent. Antalet hushåll i Sverige har sedan 1990 ökat med 650 000 stycken. Av dessa nytillkomna hushåll är hela 88 procent enpersonshushåll. Det tycks som att vi är på väg mot ett singulärt Sverige.

Senare barnafödande

Barn är själva livets föutsättning. För utan nya barn går jorden under. Men i Sverige talar vi om att “skaffa” barn medan man i andra länder talar om att ”få” barn. För de flesta svenskar är det en planerad händelse som måste passa in i det övriga livet. Innan man bygger sitt bo vill man ha utbildat sig, varit ute och rest och fått fäste på säväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden.  Och förstås träffat Mr/Ms Right. Dessutom ska man på olika sätt ha hunnit förverkliga  sig själv och ha gjort alla de saker som är oändligt mycket lättare utan ett par barn i släptåg (eller för all del en tafatt man).

Barnafödande är därmed inte som tidigare en självklar del i livet, utan något som konkurrerar med övriga ambitioner. Det blir en avvägning i kvartslivstiden där många faktorer tas i beaktande. Sammantaget har vi under de senaste årtiondena sett att barnafödandet har skjutits upp allt längre. Genomsnittsåldern för första barnet för kvinnor är numera 29 år och för män 31 år. I Danderyd och på Östermalm i Stockholm är snittåldern för förstföderskor hela 32 år. Ökningstakten har på senare år mattats och det finns försås en biologisk gräns för hur hög denna siffra kan bli. Men den åldersgrupp som ökar snabbast av alla är kvinnor över 40 år. Hela 4,7 procent av alla barn som föds har en mamma äldre än 40 år. Man får tänka efter två gånger innan man i hasten frågar om det är “farmor som hämtar barnbarn” på dagis…

Framtidens medicin är preventiv

Idag spenderar vi nästan tio gånger så mycket pengar på läkare och läkemedel som vi gör på preventiv medicin. Så kommer det inte se ut i framtiden. Man kan göra en jämförelse med tandläkare. Förr i tiden gick vi till tandläkaren för att dra ut en tand när vi hade tandvärk. Numera lägger vi stor omsorg på att hålla våra tänder så friska som möjligt för att slippa dra ut dem. På samma sätt kommer sjukvården att förändras.

Forskningen får allt större inblick i hur virus och bakterier fungerar och hur de programmerar våra kroppar. Och hur våra kroppar kan omprogrammeras. Sjukvårdsbehandling kommer att gå från reaktiv akutsjukvård till avsiktlig och personlig prevention av sjukdomar. Vi kommer att lägga lika mycket pengar eller mer på mediciner som på läkare. Och det fiffiga är att dessa mediciner inte behöver vara tabletter eller injektioner, de kan lika gärna vara delar av vår mat. Eller av tvål, eller av kosmetiska produkter.

Genom att kartlägga vilka gener som ger upphov till olika sjukdomar kan vi bota dem innan de ens brutit ut. Vi kan ta immunbristsjukdomen SCID som exempel. SCID är en dödlig sjukdom och vanligen överlever barn som föds med denna inte ens första året. Orsaken är en defekt i en av generna. Med genterapi har man lyckats ersätta dessa gener och därmed förbättra patienternas immunsystem. I de första försöken utvecklade flera av patienterna istället leukemi, men med nyare metoder har man lyckats undvika detta. Även om forskningen fortfarande är tidigt ute så har man till dags dato återskapat immunsystemet hos sjutton personer - i själva verket sjutton nu levande barn som annars hade varit döda.

Sjudomar som orsakas av en enskild gen gör dem lättare att bota med genterapi. Sjukdomar som cancer och Alzheimers är komplexare och omfattar fler gener. För att kartlägga alla olika varianter av cancertumörer arbetar nu forskarna med ett projekt som kallas Cancer Genom Atlas. Utmaningen är att ta reda på hur DNA fungerar i cancerceller för att finna vettiga botemedel. Projektet är enormt. Det motsvarar 12 500 projekt av den storleksordning som Human Genome Project hade. Ändå tror de att de kommer att kunna vara klara redan om 3-5 år.

Det dominerande forskningsområdet och den centrala ekonomiska drivkraften under det kommande århundradet kommer med all sannolikhet att bli genetik. De som avfärdar och ignorerar detta område kommer inte att förstå kraften i det som kommer ha störst påverkan på den framtida människans liv. Många företag och länder har ännu inte förstått detta. Även om utvecklingen är i sin linda så är takten på framsteg enorm. På samma sätt som datorutvecklingen under de senaste 20-30 åren tagit oss med storm, kommer nu gentekniken att göra detsamma.

Tidigare inlägg på samma tema:

Dags för ett nytt alfabet

GMO - Frälsare eller hot?

Tekniska bönder blir framtidens hjältar

De flesta i världen försörjer sig fortfarande på att odla, distribuera eller sälja mat och dryck. Möjligheten att genetiskt förändra bakterier, plantor och djur skapar helt nya affärsmöjligheter. Istället för att odla vete kan bönder odla medicin, plast eller bränsle. Dow Chemical har skapat majs som blir en biologiskt nedbrytbar plast. DuPont har lyckats odla en form av polyester som känns som sammet. Epicyte experimenterar med majs som fungerar som preventivmedel. Andra har långt gångna försök med bananer och potatis som vaccinerar mot kolera och hepatit när man äter dem.

Vinsten om man säljer råvaror som säd och socker ligger på 3-5 procent. För den som odlar plast och medicin kan förstås vinsten bli mångdubbelt större. När kunskapskomponenten i grödorna ökar - så ökar också vinsten. Företag som DuPont, GlaxoSmithKline, IBM, med flera har redan deklarerat att deras framtid ligger i området “life science”. Denna nya bransch kommer föda företag som potentiellt blir större än Microsoft och Google.

Man kan naturligtvis hävda att det är onaturligt eller rent av omoraliskt med genmanipulerade grödor. Men teknikutvecklingen är inte vänlig.  Den visar ingen hänsyn. Den väntar inte och ber inte om lov. Den brakar rakt in i existerande system. Och förstör dem många gånger. Samtidigt som nya system skapas. För oavsett vad vi anser om utvecklingen så kommer nya upptäckter och produkter ständigt att rasera gamla modeller. Man får välja om man vill backa in i framtiden eller om man till utnyttja de möjligheter som står till buds. Personligen tycker jag det låter behjärtansvärt att odla mediciner. Måhända kommer de bönder som anammar dessa tekniska framsteg att bli framtidens hjältar.

Se även tidigare inlägg om genetik och GMO.

GMO - frälsare eller hot?

För 200 år sedan var vi 1 miljard personer på jorden. Idag är vi 6,8 miljarder. Vi skulle ha svultit ihjäl för länge sen om det inte vore för att jordbrukets produktivitet ökat snabbare än befolkningen. En av anledningarna är att vi äter mat som är genetiskt manipulerad. Den mesta maten vi äter idag är resultat av noggrann framodling av ett fåtal arter. Av över 200 000 olika grödor står ett dussin för över 80 procent av vår dagliga kost.

Många av de matvaror vi äter idag var från början hårda eller rent av oätbara. “Naturliga” tomater var exempelvis från början små gröna bär, svagt giftiga. De flesta frukterna (och blommorna) i våra hem är artificiella hybrider. Det mesta av denna genetiska manipulation har varit slumpmässig. Men sedan vetenskapen på senare år gjort stora framsteg inom DNA-området så blir denna genetiska förändring allt mer förutsägbar och kontrollerad. Nya egenskaper tillförs grödor såsom tålighet mot insekter eller kemikalier.

Medan denna utveckling har tagit ordentlig fart i USA, så har motståndet varit massivt inom EU. GMO (genetiskt modifierade organismer) har i Sverige blivit ett skällsord. Flera kommuner i Jämtland har utropat sig som GMO-fria. Det finns en hel rad problem kring GMO-produkter, men att stänga dörren till den tekniska utvecklingen tror jag inte är rätt väg att gå. Grafen nedan visar andelen GMO-produkter i USA. Hur ska GMO-fria jämtländska bönder klara konkurrensen mot detta?

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Se även tidigare blogginlägg på temat genetik.

Masdar - Silicon Valley för förnybar energi

Gröna städer - ecocities - är ett koncept som var populärt för ett par år sedan. Flera länder har haft ambitionen att skapa gröna oaser med minimal påverkad på miljön. Genom att använda förnybar energi och minimera utsläppen skulle deras inverkan på miljön vara mycket liten eller idealt obefintlig. I Kina började man för ett par år sedan bygga den ny staden Dongtan som skulle ha noll utsläpp och enbart förbruka förnybar energi. Men projektet gick i stå när finanskrisen slog till.

Samtidigt innebär miljödebatten att det finns många poänger att skapa städer som dessa för att skapa en testbädd för att bättre förstå vilka system som går att effektivisera. Många skyller klimatproblemen på städerna, men i själva verket är det just städerna som är bäst lämpade att motverka krisen. I städerna kan skalbara lösningar implementeras - något som är mycket svårt i en utspridd landsbygd.

Ett av de projekt som i alla fall rullar framåt är The Masdar City. Oljenationen Abu Dhabi började i oktober 2008 att bygga världens första stad som är bilfri, har noll koldioxidutsläpp och inte producerar något avfall. Staden som ska stå klar 2016 kommer främst att drivas av solenergi och förbruka 20 procent av energin av en vanlig stad av samma storlek. Staden kommer att byggas 7 meter ovanför marken - under marken kommer ett nät av eldrivna fordon helt att ersätta bilar.

Det är förstås lätt att avfärda projektet som smått vansinnigt, men man ska komma ihåg att Förenade arabemiraten redan hyser världens högsta byggnad, konstgjorda öar och en 200 meter lång inomhus skidbacke. Tanken är också att locka företag, gärna de som arbetar med förnybar energi. Om staden lockar de 50 000 personer det räknar med återstår att se. Men om projektet blir framgångsrikt så kommer säkerligen konceptet att kopieras på andra ställen.

Svininfluensan kartläggs på nätet

Googles sökningar kan användas till annat än att hitta intressanta webbsidor. När man aggregerar sökbegrepp framtyder nämligen mönster som gör att man kan kartlägga vilka sökord som är heta för stunden. Ett aktuellt exempel är svininfluensan. Genom att studera hur många som söker på ord som rör influensa kan får man snabbt en idé om magnituden av ett kommande utbrott.

En annan fiffig grej är att HealthMap. Genom att markera alla kända fall av olika sjukdomar kan man skapa en överblick om läget i olika länder och världsdelar. Google har tillsammans med Centers for Disease Control and Prevention (CDC) skapat kartor för i princip samtliga smittsamma sjukdomar.

Och inte nog med det. De har dessutom över 100 000 personer som kontinuerligt följer uppdateringar via Twitter. Sammantaget ser vi att nätet blir viktig för såväl insamling av information och data, likväl som för spridning av densamma i sammanställd form.

Tänkvärd framtidsdata: Did you know?

Fick en länk till en grym video idag på tänkvärd data, tyvärr lite USA-fokuserad men dock. Jag sammanfattar delar av innehållet nedan men den är rätt grafiskt snygg så kolla gärna hellre på videon.

• Om du är en på miljonen i Kina - så finns det 1 300 personer som du
• Kina kommer snart vara det land som har flest engelsktalande
• De 25 procent indier med högst IQ är fler än samtliga amerikaner
• Topp-10 jobben 2010 existerade inte 2004
• US Department of Labor uppskattar att de som växer upp nu kommer att ha haft 10-14 jobb - vid 38 års ålder
• 1 av 4 har varit anställd kortare tid än ett år
• 1 av 2 har varit anställd kortare tid än fem år
• 1 av 8 som gifter sig träffades på nätet
• 1 miljard sökningar sker på Google varje dag
• Antalet sms som skickas varje dag överstiger antalet människor på jorden

Framtiden vänta!

Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om svårigheten att för närvarande att uttala sig om den kommande samhällsutvecklingen. Ny president i USA, oroligheter i Mellanöstern, Putin är oberäknelig, finanskrisen väntar på sin lösning med mera. “Ingen kan förutsäga utgången, för den beror på miljoner variabler”, skriver DN på sin ledarsida.

Man kan naturligtvis förlita sig på de tunga, långsiktiga trenderna - de som inte ens rubbas av kriser som dessa - men att skissera hur den nya världsordningen och ekonomin kommer att se ut är minst sagt svårt för närvarande. Alla väntar på de första signalerna och indikatorerna för att se vart det tar vägen.

Mycket fokus är på Obama och han visar på en ny typ av beslutsfattande. Mindre stora visioner och mer handfasta åtgärder i vardagen. En ny politisk realism från USAs sida kan vara en första pusselbit att lägga till pusslet. Frågan är vilka andra pusselbitar resten av världen bidrar med?

• Kommer Putin med ökad protektionism? Kommer Ryssland falla sönder helt?
• Hur går egentligen den kinesiska ekonomin? Saltar deras regering siffrorna eller blir de det nya loket?
• Hur kommer mellanöstern reagera på Obamas politik? Och hur kommer den se ut?
• Vad händer med alla länder som drabbats värre av krisen än Sverige? Lyckas Island, Brasilien och andra vända utvecklingen?

Frågorna är många, svaren är få. Någon som vågar skissera på en världsordning 10 år från nu?

856:1-gapet

Under 1700-talet och i början på 1800-talet så var de rikaste nationerna i världen omkring fem gånger så rika som de fattigaste. Så länge den ekonomiska utvecklingen primärt berodde på jordbruket så var det inget land som hade möjligheten att springa ifrån de övriga i särskilt hög grad. De ambitiösa kunde gå upp tidigare på morgonen för att få fler arbetstimmar, men generellt så var möjligheterna begränsade att skapa ett försprång. Under 1700-talet var Europas årliga tillväxt 0,07 procent per år vilket säger något om utvecklingstakten.

Den industriella revolutionen förändrade allt. Plötsligt kunde en persons arbete multipliceras hundrafalt eftersom det var maskiner som utförde arbetet. Länder som utvecklade maskiner blev rikare, medan de länder som inte fann vägar att skapa dessa hävstänger kom på efterkälken. Och så är det än idag. De rika länderna drar ifrån allt mer. Även om hävstängerna idag ofta heter IT, internet eller bioteknik. Vetenskap och teknik tillåter moderna nationer att multiplicera deras produktivitet mycket snabbare än de som inte har samma kunskap och verktyg.

Skillnaden mellan vad en person i det rikaste och fattigaste landet producerar är inte längre 5:1, utan det är 856:1 (källa: Wikipedia + miniräknare). Hur ska de fattiga länderna någonsin komma ifatt? Eller är det tvärtom att de slipper massa historisk bråte och tradition och kommer köra över västvärlden om 10-20 år? Vad tror du?