100 trender – din guide till framtiden

February 14, 2011

Känner du att världen snurrar allt snabbare och att det är svårt att tolka alla signaler i omvärlden?

Tycker du att det är en utmaning att fatta rätt beslut och navigera i affärsmiljöer där kompassnålen snurrar åt alla håll och de gamla kartorna inte längre är tillförlitliga?

Hav förströstan, nu finns min bok “100 trender – din guide till framtiden” ute i handeln. Den beskriver de 100 mest intressanta trenderna för stunden och försöker skapa sammanhang i vår snabbföränderliga värld. Boken är rikt illustrerad med grafer och förtydligande modeller. Den ger dig en möjlighet att ta del av insiktsfulla observationer, överraskande statistik och tankeväckande slutsatser om hur vår värld förändras.

Läs mer om boken på 100trender.se

eller köp den direkt på nätet:

100 trender på Bokus (241 kr)

100 trender på AdLibris (257 kr)


Taggar: , , , ,
Postad i Demografi, Ekonomi, Företagande, Internet, Konsumtion, Massmedier, Mobilitet, Reklam, Socialt och värderingar, Teknik | Comments Off on 100 trender – din guide till framtiden

Det går inte ihop

May 15, 2010

I DN stod det nyligen (8 maj 2010) att Premiepensionsmyndigheten hade granskat den verkliga genomsnittliga pensionsåldern och den var 59,1 år vid 2004. I sammanhanget jämfördes den med Grekland och visade att vi inte var så fruktansvärt långt ifrån deras låga pensionsålder.

I vilket fall så är siffran lite kuslig i sig. Speciellt om man betänker att den så kallade etableringsåldern bara de senaste 20 åren ökat från 21 till 28 år i Sverige (DN 10 apr 2010). Det är den ålder då 75 procent av en generation är ute i arbetslivet. Med tanke på att ungdomsarbetslösheten cementerats på en nivå kring 25 procent så blir denna etableringsålder nästan svår att beräkna definitionsmässigt.

För att komma till min poäng så arbetar vi alltså grovt räknat mellan 28 och 59 år i Sverige. Det motsvarar 32 år av våra liv. Eftersom våra livsspann numera är så pass långa som 81 år i snitt, så motsvarar tiden vi aktivt bidrar till samhället med våra insatser till omkring 40 procent. I jämförelse med situationen för säg hundra år sedan så arbetade majoritet uppskattningsvis 60-80 procent av sina liv.

Om man vidare betänker att långt ifrån alla i arbetsför ålder arbetar så blir ekvationerna ännu dystrare. Då försvinner ytterligare omkring 10 procent av arbetskraften. Sammantaget så har vi en situation där allt färre ska försörja allt fler. Inom demografin pratar man om den så kallade försörjningskvoten som säger hur många unga och gamla varje arbetande person måste försörja. Då andelen äldre nu börjar stiga relativt snabbt är prognosen att denna försörjningskvot kommer att öka 25 procent de kommande 50 åren. Trycket på välfärden blir alltså enormt om inte tillväxten kommer genom fortsatt rationalisering, automatisering och datorisering.

När folkpensionen infördes 1913 så inträdde rätten till pension vid 67 år. Men med tanke på att de flesta redan var döda vid denna ålder var det en billig reform. Medelåldern i Sverige var vid denna tid omkring 57 år. Om vi idag går i pension vid 59 och lever till 81 så har vi en medborgarlön i 22 år av våra liv. Det är förstås en ekvation som inte går ihop i längden. Det är inte bara grekerna som kommer att få jobba längre på ålderns höst.

Man kan också vända på resonemanget och se det som att alla faktiskt inte behöver arbeta för att vi ska det så bra som vi har det i Sverige. Sedan 1970 har vi sett en reallöneökning med 50 procent. Eller varför inte resonera som sociologen Jörgen Larsson som menar att vi kan gå ner till hälften i arbetstid och ända ha samma levnadsstandard som motsvarande en heltid på 50-talet. Fast då får vi förstås lägga bort lyx som mobiler, utlandsresor och märkeskläder.


Taggar: ,
Postad i Demografi | Comments Off on Det går inte ihop

Befolkningsbromsen

April 25, 2010

När jag höll en kurs i omvärldsanalys nyligen så var det en yngre kille som oroade sig väldigt över att jorden skulle överbefolkas. Han sa att allt var åt helvete och att det snart skulle gå åt skogen för oss. Jag försökte bemöta hans argument men hade inte all data i huvudet. Därför kommer den här istället.

Så sent som 1925 var vi endast 2 miljarder människor, numera är vi 6,8 miljarder. Varje dag så ökar jordens befolkning med drygt 200 000 personer – det är som att en stad i Malmös storlek tillkommer dagligen. Att bli fler frestar förstås på jordens resurser. Varje ny människa ska ha mat, husrum och i många fall ytterligare extravaganser som på olika sätt bidrar till fortsatt miljöpåverkan. Beräkningar uppskattar att jorden ur ett hållbarhetsperspektiv klarar av att härbergera omkring 2 miljarder människor. Vi har alltså redan passerat gränsen för vad jordens kapacitet tillåter.

Men kommer antalet människor att fortsätta öka? Ja, åtminstone till omkring 2050 då vi beräknas vara 9 miljarder. Men efter det är det troligt att befolkningen istället minskar. Anledningen är att tillväxten redan nu har börjat bromsa in. De flesta länder föder allt färre barn, Sverige skulle exempelvis minska utan invandringen. Det så kallade summerade fruktsamhetstalet anger hur många barn en kvinna skulle föda under sin livstid om fruktsamheten ligger på ett lands nuvarande nivå. För 2009 var detta nyckeltal i Sverige 1,94. Sverige ligger alltså under den gräns på 2,1 som indikerar att befolkningen kan reproducera sig själv (anledningen till att den inte är exakt 2,0 beror på att alla som föds inte når fruktsam ålder).

1970 hade endast 24 länder fruktsamhetstal under 2,1, numera är det över 70 länder – utspridda över samtliga världsdelar. Mellan 1950 och 2000 så minskade antalet barn i utvecklingsländerna från sex barn till tre – alltså tre barn färre per familj bara på femtio år. Denna sociala omställning är en av de mest dramatiska i historien. I Europa minskade fruktsamheten från 2,65 till 1,42 under samma tid, alltså bara en minskning på 1,23 barn. Det som sker i utvecklingsländerna går alltså  att jämföra med det som skedde i Västvärlden under industrialiseringen under 1800- och 1900-talen. Skillnaden är att familjeminskningen då tog över hundra år, nu sker den på omkring 10-20 år.


Taggar: , , ,
Postad i Demografi | 1 kommentar »

Mot singuläriteten

January 14, 2010

“Själv är bäste dräng”, “var och en är sig själv närmast”, “bra karl reder sig själv”, “hjälp dig själv så hjälper dig Gud” och “sköt dig själv och skit i andra”. Trots talesättens generaliserade karaktär så säger de något om den svenska folksjälen. Man ska klara sig själv och inte ligga andra till last. Etnologiprofessorn Åke Daun menar att svenskar strävar efter oberoende och gärna söker ensamhet.

Under de senaste decennierna har vi sett en tydlig utveckling mot allt fler enpersonshushåll – i Sverige är andelen hela 47 procent. Det är den högsta andelen i världen (snittet för alla länder är 12 procent). Och i storstäderna är siffrorna ännu högre med Stockholm i topp på 60 procent. Antalet hushåll i Sverige har sedan 1990 ökat med 650 000 stycken. Av dessa nytillkomna hushåll är hela 88 procent enpersonshushåll. Det tycks som att vi är på väg mot ett singulärt Sverige.


Taggar: , , , ,
Postad i Demografi, Socialt och värderingar | Comments Off on Mot singuläriteten

Senare barnafödande

January 13, 2010

Barn är själva livets föutsättning. För utan nya barn går jorden under. Men i Sverige talar vi om att “skaffa” barn medan man i andra länder talar om att “få” barn. För de flesta svenskar är det en planerad händelse som måste passa in i det övriga livet. Innan man bygger sitt bo vill man ha utbildat sig, varit ute och rest och fått fäste på säväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden.  Och förstås träffat Mr/Ms Right. Dessutom ska man på olika sätt ha hunnit förverkliga  sig själv och ha gjort alla de saker som är oändligt mycket lättare utan ett par barn i släptåg (eller för all del en tafatt man).

Barnafödande är därmed inte som tidigare en självklar del i livet, utan något som konkurrerar med övriga ambitioner. Det blir en avvägning i kvartslivstiden där många faktorer tas i beaktande. Sammantaget har vi under de senaste årtiondena sett att barnafödandet har skjutits upp allt längre. Genomsnittsåldern för första barnet för kvinnor är numera 29 år och för män 31 år. I Danderyd och på Östermalm i Stockholm är snittåldern för förstföderskor hela 32 år. Ökningstakten har på senare år mattats och det finns försås en biologisk gräns för hur hög denna siffra kan bli. Men den åldersgrupp som ökar snabbast av alla är kvinnor över 40 år. Hela 4,7 procent av alla barn som föds har en mamma äldre än 40 år. Man får tänka efter två gånger innan man i hasten frågar om det är “farmor som hämtar barnbarn” på dagis…


Taggar: ,
Postad i Demografi | Comments Off on Senare barnafödande

Framtidens medicin är preventiv

November 1, 2009

Idag spenderar vi nästan tio gånger så mycket pengar på läkare och läkemedel som vi gör på preventiv medicin. Så kommer det inte se ut i framtiden. Man kan göra en jämförelse med tandläkare. Förr i tiden gick vi till tandläkaren för att dra ut en tand när vi hade tandvärk. Numera lägger vi stor omsorg på att hålla våra tänder så friska som möjligt för att slippa dra ut dem. På samma sätt kommer sjukvården att förändras.

Forskningen får allt större inblick i hur virus och bakterier fungerar och hur de programmerar våra kroppar. Och hur våra kroppar kan omprogrammeras. Sjukvårdsbehandling kommer att gå från reaktiv akutsjukvård till avsiktlig och personlig prevention av sjukdomar. Vi kommer att lägga lika mycket pengar eller mer på mediciner som på läkare. Och det fiffiga är att dessa mediciner inte behöver vara tabletter eller injektioner, de kan lika gärna vara delar av vår mat. Eller av tvål, eller av kosmetiska produkter.

Genom att kartlägga vilka gener som ger upphov till olika sjukdomar kan vi bota dem innan de ens brutit ut. Vi kan ta immunbristsjukdomen SCID som exempel. SCID är en dödlig sjukdom och vanligen överlever barn som föds med denna inte ens första året. Orsaken är en defekt i en av generna. Med genterapi har man lyckats ersätta dessa gener och därmed förbättra patienternas immunsystem. I de första försöken utvecklade flera av patienterna istället leukemi, men med nyare metoder har man lyckats undvika detta. Även om forskningen fortfarande är tidigt ute så har man till dags dato återskapat immunsystemet hos sjutton personer – i själva verket sjutton nu levande barn som annars hade varit döda.

Sjudomar som orsakas av en enskild gen gör dem lättare att bota med genterapi. Sjukdomar som cancer och Alzheimers är komplexare och omfattar fler gener. För att kartlägga alla olika varianter av cancertumörer arbetar nu forskarna med ett projekt som kallas Cancer Genom Atlas. Utmaningen är att ta reda på hur DNA fungerar i cancerceller för att finna vettiga botemedel. Projektet är enormt. Det motsvarar 12 500 projekt av den storleksordning som Human Genome Project hade. Ändå tror de att de kommer att kunna vara klara redan om 3-5 år.

Det dominerande forskningsområdet och den centrala ekonomiska drivkraften under det kommande århundradet kommer med all sannolikhet att bli genetik. De som avfärdar och ignorerar detta område kommer inte att förstå kraften i det som kommer ha störst påverkan på den framtida människans liv. Många företag och länder har ännu inte förstått detta. Även om utvecklingen är i sin linda så är takten på framsteg enorm. På samma sätt som datorutvecklingen under de senaste 20-30 åren tagit oss med storm, kommer nu gentekniken att göra detsamma.

Tidigare inlägg på samma tema:

Dags för ett nytt alfabet

GMO – Frälsare eller hot?


Taggar: , ,
Postad i Demografi, Teknik | Comments Off on Framtidens medicin är preventiv

Tekniska bönder blir framtidens hjältar

October 28, 2009

De flesta i världen försörjer sig fortfarande på att odla, distribuera eller sälja mat och dryck. Möjligheten att genetiskt förändra bakterier, plantor och djur skapar helt nya affärsmöjligheter. Istället för att odla vete kan bönder odla medicin, plast eller bränsle. Dow Chemical har skapat majs som blir en biologiskt nedbrytbar plast. DuPont har lyckats odla en form av polyester som känns som sammet. Epicyte experimenterar med majs som fungerar som preventivmedel. Andra har långt gångna försök med bananer och potatis som vaccinerar mot kolera och hepatit när man äter dem.

Vinsten om man säljer råvaror som säd och socker ligger på 3-5 procent. För den som odlar plast och medicin kan förstås vinsten bli mångdubbelt större. När kunskapskomponenten i grödorna ökar – så ökar också vinsten. Företag som DuPont, GlaxoSmithKline, IBM, med flera har redan deklarerat att deras framtid ligger i området “life science”. Denna nya bransch kommer föda företag som potentiellt blir större än Microsoft och Google.

Man kan naturligtvis hävda att det är onaturligt eller rent av omoraliskt med genmanipulerade grödor. Men teknikutvecklingen är inte vänlig.  Den visar ingen hänsyn. Den väntar inte och ber inte om lov. Den brakar rakt in i existerande system. Och förstör dem många gånger. Samtidigt som nya system skapas. För oavsett vad vi anser om utvecklingen så kommer nya upptäckter och produkter ständigt att rasera gamla modeller. Man får välja om man vill backa in i framtiden eller om man till utnyttja de möjligheter som står till buds. Personligen tycker jag det låter behjärtansvärt att odla mediciner. Måhända kommer de bönder som anammar dessa tekniska framsteg att bli framtidens hjältar.

Se även tidigare inlägg om genetik och GMO.


Taggar: , , , ,
Postad i Demografi, Teknik | Comments Off on Tekniska bönder blir framtidens hjältar

GMO – frälsare eller hot?

October 26, 2009

För 200 år sedan var vi 1 miljard personer på jorden. Idag är vi 6,8 miljarder. Vi skulle ha svultit ihjäl för länge sen om det inte vore för att jordbrukets produktivitet ökat snabbare än befolkningen. En av anledningarna är att vi äter mat som är genetiskt manipulerad. Den mesta maten vi äter idag är resultat av noggrann framodling av ett fåtal arter. Av över 200 000 olika grödor står ett dussin för över 80 procent av vår dagliga kost.

Många av de matvaror vi äter idag var från början hårda eller rent av oätbara. “Naturliga” tomater var exempelvis från början små gröna bär, svagt giftiga. De flesta frukterna (och blommorna) i våra hem är artificiella hybrider. Det mesta av denna genetiska manipulation har varit slumpmässig. Men sedan vetenskapen på senare år gjort stora framsteg inom DNA-området så blir denna genetiska förändring allt mer förutsägbar och kontrollerad. Nya egenskaper tillförs grödor såsom tålighet mot insekter eller kemikalier.

Medan denna utveckling har tagit ordentlig fart i USA, så har motståndet varit massivt inom EU. GMO (genetiskt modifierade organismer) har i Sverige blivit ett skällsord. Flera kommuner i Jämtland har utropat sig som GMO-fria. Det finns en hel rad problem kring GMO-produkter, men att stänga dörren till den tekniska utvecklingen tror jag inte är rätt väg att gå. Grafen nedan visar andelen GMO-produkter i USA. Hur ska GMO-fria jämtländska bönder klara konkurrensen mot detta?

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Källa: United States Department of Agriculture 2009

Se även tidigare blogginlägg på temat genetik.


Taggar: ,
Postad i Demografi, Ekonomi, Teknik | 1 kommentar »

Masdar – Silicon Valley för förnybar energi

August 7, 2009

Gröna städer – ecocities – är ett koncept som var populärt för ett par år sedan. Flera länder har haft ambitionen att skapa gröna oaser med minimal påverkad på miljön. Genom att använda förnybar energi och minimera utsläppen skulle deras inverkan på miljön vara mycket liten eller idealt obefintlig. I Kina började man för ett par år sedan bygga den ny staden Dongtan som skulle ha noll utsläpp och enbart förbruka förnybar energi. Men projektet gick i stå när finanskrisen slog till.

Samtidigt innebär miljödebatten att det finns många poänger att skapa städer som dessa för att skapa en testbädd för att bättre förstå vilka system som går att effektivisera. Många skyller klimatproblemen på städerna, men i själva verket är det just städerna som är bäst lämpade att motverka krisen. I städerna kan skalbara lösningar implementeras – något som är mycket svårt i en utspridd landsbygd.

Ett av de projekt som i alla fall rullar framåt är The Masdar City. Oljenationen Abu Dhabi började i oktober 2008 att bygga världens första stad som är bilfri, har noll koldioxidutsläpp och inte producerar något avfall. Staden som ska stå klar 2016 kommer främst att drivas av solenergi och förbruka 20 procent av energin av en vanlig stad av samma storlek. Staden kommer att byggas 7 meter ovanför marken – under marken kommer ett nät av eldrivna fordon helt att ersätta bilar.

Det är förstås lätt att avfärda projektet som smått vansinnigt, men man ska komma ihåg att Förenade arabemiraten redan hyser världens högsta byggnad, konstgjorda öar och en 200 meter lång inomhus skidbacke. Tanken är också att locka företag, gärna de som arbetar med förnybar energi. Om staden lockar de 50 000 personer det räknar med återstår att se. Men om projektet blir framgångsrikt så kommer säkerligen konceptet att kopieras på andra ställen.


Taggar: ,
Postad i Demografi | Comments Off on Masdar – Silicon Valley för förnybar energi

Svininfluensan kartläggs på nätet

May 10, 2009

Googles sökningar kan användas till annat än att hitta intressanta webbsidor. När man aggregerar sökbegrepp framtyder nämligen mönster som gör att man kan kartlägga vilka sökord som är heta för stunden. Ett aktuellt exempel är svininfluensan. Genom att studera hur många som söker på ord som rör influensa kan får man snabbt en idé om magnituden av ett kommande utbrott.

En annan fiffig grej är att HealthMap. Genom att markera alla kända fall av olika sjukdomar kan man skapa en överblick om läget i olika länder och världsdelar. Google har tillsammans med Centers for Disease Control and Prevention (CDC) skapat kartor för i princip samtliga smittsamma sjukdomar.

Och inte nog med det. De har dessutom över 100 000 personer som kontinuerligt följer uppdateringar via Twitter. Sammantaget ser vi att nätet blir viktig för såväl insamling av information och data, likväl som för spridning av densamma i sammanställd form.


Taggar:
Postad i Demografi, Internet | Comments Off on Svininfluensan kartläggs på nätet