Framtidsbloggen

Trendspaning 2010

Ständigt dessa listor. Det är en hel trend i sig att världen ska sammanfattas i listor och förstås helt i linje med dagens snack-kultur. Inför 2010 har Trendhunter presenterat följande 20 heta trender.

• 1. Next besting. Att välja det näst bästa. Eller rättare sagt inte det dyraste. Som en följd av krisen väljer vi second hand och ekonomivarianter som duger gott.
• 2. DIY décor. Dekorera ditt hem med “modernt” handarbete. Ett mer flexibelt boende har jag tidigare föreläst om, jag tror att hemmen blir mer obeständiga framöver.
• 3. Life-swapping. Att byta tjänster, kläder eller annat är inget vi har sett i Sverige i alla fall. Något som kommer?
• 4. Pop-uptailing. Tillfälliga restauranger, försäljningsställen och bås i olika former har vi inte sett så mycket av i Sverige. Det kan nog bli mer av det.
• 5. Nomadabodes. Flytande bostäder och portabla hem är inget nytt. Husbåt på Skeppsholmen och husvagn på Gustavsviks camping har vi haft sen tidigare.
• 6. Greenpliances. Ekoprodukter tjohej. Vem kommer att ha en sticker med “ekologiskt” på sin nyinköpta tvättmaskin om tre år?
• 7. Ecopolitan. Ekoboende är på gång på ritstadiet och till viss del i praktiken. Men i så generella ordalag har det pratas om detta i flera år. Med andra ord inget nytt.
• 8. Simpletising. Visuell tydlighet i reklamen blir ledordet när äkthetstrenden får allt tyngre genomslag.
• 9. Emotionology. Tekniken får “känslor” och reagerar på människans sinnesstämning och sammanhang. Kopplar till att datorn får sinnen och naturliga gränssnitt.
• 10. Exposed vulnerablity. Transparens och krav på äkthet driver på en ärligare kommunikation.
• 11. Crowdsourced campaign. Från “consumer-generated ads” till “crowdsourcing” där fler än en hjälper till. En bubblare.
• 12. Nostalgia marketing. Kris innebär sökande efter trygghet i det förflutna. Men nostalgi är knappast en trend, för många är det nog hela livets mening att få återuppleva de sockersöta minnena från barndomen.
• 13. DIY healthcare. Stressmätarklockor och “fertility pods” är en del i en mer personligt orienterad övervakning av hälsan. Något vi kommer få se mer av - speciellt när de kan kopplas upp mot läkare. Inget nytt i sig, men ständigt mer exempel som förstärker denna trend.
• 14. Not-so-tricky-picky. Udda mat som tidigare var svår att få tag i, går numera att få tag i. Ja det var inte mycket till trendspaning va!?
• 15. Prodependancy. Från matchande PVC-overaller på campingen till matchande kuddar, vantar och tatueringar. Jag trodde jag skulle slippa se detta i vuxen ålder.
• 16. Half formal. Kavaj + shorts. Eh? Trend i modebranschen kanske men bör klassas som fluga/fad.
• 17. Rental culture. Mycket intressant trend som vi kommer se mer av. Att hyra allt från smycken till konst och bilar är många gånger intressantare än att köpa sakerna. Läs mer om den i tidigare blogginlägg.
• 18. Peacocking. Mer extrem klädstil, framför allt mer färger. Men begreppet känns inte så nytt, utan lanserades redan med The Game för mer än fem år sen.
• 19. Unservice. En trend vi redan sett i Sverige. Vinbarer där man serverar sig själv och hotell utan reception där man checkar in på en dator. I Japan är de ljusår före (se tidigare nyhetsbrev på Tema Japan).
• 20. Tangible personalization. Personliga kontokort och liknande har vi sett förr. Men kanske är vi på väg på superindividualismen - där vi faktiskt är unika på riktigt!?

Över lag får man säga att deras trendspaning är en slumpmässig, ostrukturerad samling av disparata randfenomen. Hälften av dessa är dagssländor eller berör ett litet fåtal. Kanske bäst att glömma detta blogginlägg helt.

Betalt för webbnyheter en oframkomlig väg

Det har diskuterats en del på sistone om möjligheten för tidningar att ta betalt för sina nyheter på nätet. Till den skeptiska skaran sällar sig Joakim Jardenberg, Mindpark, och Fredric Karén, SvD nya medier, med flera. Men förvånansvärt många inom tidningsbranschen tror ändå att det är en framkomlig väg. Det tror inte jag.

I alla fall inte för rena nyheter. Att sälja DVD-skivor med tidningen, skapa iPhone-appar för särskilda grupper, javisst,  men att ta betalt för rena smör-och-bröd-nyheter kommer inte att funka. Jag har en kompis som idag jobbar i tidningsbranschen som inte ens går till tidningarnas webbsajter längre - han läser sina nyheter på Wikipedia istället. “Snabbare uppdatering - och dessutom är det som står där sant”, säger han.

Okej, varför kommer det inte att funka? Dels har, som Fredric Karén säger, “tåget redan gått”. Att vänja folk med gratis nyheter gör det svårt att helt plötsligt börja ta betalt. Speciellt i en tid av gratismentalitet där istället allt mer ges bort gratis. I Kina har man helt resignerat och exempelvis all musik skänks bort på Google - artisterna får tjäna pengar på konserter istället. Men den stora anledningen är de mentala trösklar som uppstår när man börjar ta betalt. Efterfrågan sjunkar då dramatiskt. Kolla grafen neden som illustrerar det hela.

För saker som är gratis är efterfrågan hög. Eftersom det är just gratis är det lätt att testa produkten eller tjänsten och är man inte nöjd är det inte mer med det. Men så fort man tar så lite som 1 öre betalt så sjunker efterfrågan dramatiskt. Kurvan är alltså inte kontinuerlig utan gör ett stort hopp nedåt till en helt annat nivå. Rent mentalt är det en enorm skillnad om något är gratis eller om det kostar mycket, mycket lite.

Det är inte kostnaden i sig som är avskräckande, utan istället den mentala transaktionskostnaden. Att fatta beslut kräver vår uppmärksamhet och tankekraft. Vi måste fundera på om handlaren är pålitlig och bestämma om varan är värd priset. Och människan är som vi vet lat och vill processa så lite information som möjligt. Om kostnaden är noll behöver vi aldrig starta denna tankeprocess. Ett öre kan göra hela skillnaden, vilket är av förklaringarna till att mikrobetalningar inte har slagit igenom. Gratis är en marknad, det som kostar är en helt annan.

Men, detta motsäger naturligtvis inte det faktum att tidningar kan tjäna pengar. Vi kommer att se nya kreativa metoder och affärsmodeller ju mer prekärt läget blir. Nöden är ju som sagt uppfinningarnas moder.

För mer tankar kring gratis så handlar Futurewise senaste nyhetsbrev om det.

Ny design på Framtidsbloggen!

Alla bloggare måste växa upp nån gång. Det går ju inte att hålla på att harva med grundinställningarna hur länge som helst utan att tappa förtroendet. Därför lanseras nu en ny design på Framtidsbloggen.  Ytterligare lite tweakande kommer att ske de närmaste dagarna för att finjustera allt. Hoppas att du tycker det blir snyggare och mer översiktligt.

Har du andra idéer på hur Framtidsbloggen kan bli bättre? Skriv en kommentar nedan eller maila. Det kan gälla allt från utseendet till vilka teman som ska beröras. Ta chansen att påverka i detta nya samhälle av sociala medier!  (klyschvarning här…)

Får du inte nog av trender?

Är du en trendjunkie som vill ha ännu mer trender att frossa i? Look no further, för nu lanserar Futurewise ett nyhetsbrev. Det kommer ut 6 gånger per år och innehåller en fördjupning av olika trendteman. Det är förstås helt gratis att prenumerera på.

Först ut är ett temanummer om Japan där de senaste trenderna kartläggs. För att prenumerera på nyhetsbrevet och läsa det första numret, klicka på länken nedan.

http://www.futurewise.se/nyhetsbrev/

Trendspaning i Nya Zeeland

Några trender som skymtar i ögonvrån i Nya Zeeland…

Organic. Det mesta i Nya Zealand är ”organic”, alltså typ eko. Det gäller många produkter på caféer och i butiker, men kanske i än större utsträckning ute på landet. På gårdar där man säljer frukt och grönsaker så klämmer man upp en stor skylt med ”organic” och sen vad det är de säljer. Vissa drar till och med till med “honest juice” och “honest water”. Nu är det så att Nya Zeeland är ett av de länder som är speciellt utsatt om vi får en temperaturhöjning på säg två grader. De har många känsliga arter och New Zealand Geographic målar upp skräckscenarier. Det är förstås lättare med miljöargument om ens egna land är särskilt utsatt.

Bredband överallt. Jag har tidigare kommenterat att Franska Polynesien är på gång att få bredband via Hawaii. New Zealand Airlines har under de senaste sex månaderna sett till att vi får höghastighetsnät i luften. Dock utan internetförbindelse. Däremot är det slut på trasslet med att videofilmerna på flyget endast startar vissa tider. Man kan välja sin helt egna film ur ett stort utbud och starta och stoppa när man känner för. Ja det finns till och med ett USB-uttag så man kan kolla på filmer från sin egen hårddisk. Proffsigt!

Radiolyssnandet minskar. I magasinet North & South kan man läsa om hur radiolyssnandet på Nya Zeeland förändrats. Och, föga förvånande, är det en negativ utveckling av lyssnandet som det skrivs om. Ungdomar tappar intresset och vill välja själva. Den kategori som står sig något sånär är unga mödrar som är hemma på dagarna. Men konkurrensen mellan de kommersiella kanalerna är skarp. Ingen tycks se någon annan lösning på problemet här än att ha ett bättre innehåll än grannkanalen. Det handlar om att maximera marknadsandelen när totala marknaden minskar. Ingen direkt tillväxtstrategi alltså.

Konnesörskap utan köpare. För mig var det en nyhet att även tvål är en extrem premiumprodukt. Okej visst, att det fanns lyxtvålar, men på Lush i Wellington har de tagit det ett steg längre. Tvål behandlas ungefär som ost. Man köper den i lösvikt, i olika färger, lukter och konsistenser. Det är krämiga tvålar, fasta tvålar, färgglada tvålar, gelétvålar, det mesta finns löst och kan kapas och förpackas på allehanda sätt man önskar. Kreativiteten är stor och det är ett rejält konnesörskap för de inbitna. Att Lush finns i Sverige med liknande koncept var också en nyhet för mig. Men nu vet jag.

Tilläggas kan att denna ”lyxbutik” var helt tom. Lyx på hyllorna men inte i kassarna är väl den egentliga trenden.

(Ett annat lite oväntat konnesörsområde är potatis, där vissa lantmän erbjuder potatisprovning med olika sorter. Och då menar jag inte som potatisvin…)

Volvo har sålt 200 000 bilar på några veckor

“Volvo har sålt 200 000 bilar på några veckor”. Så skulle löpsedeln kunnat sett ut. Istället står det “Tata har sålt 200 000 bilar på några veckor”. Och det är ingen löpsedel utan en minimal notis i DN. Tata är den superbilliga indiska minibilen som kostar 16 000 kr. Men det skulle kunna ha varit Volvo eller Saab som lanserade den.

Jag har tidigare skrivit om trenden att unga inte kör bil vilken i kombination med miljödebatten borde ha uppmärksammats långt tidigare. Företag som kontinuerligt och systematiskt arbetar med omvärldsanalys minskar risken att försätta sig i knepiga situationer. Att som företag ge sig in i framtiden utan att ha en framtidskarta är som att navigera på sjön utan sjökort. Visst, det kan gå bra, men har man otur kör man lätt på grund. Och sen kan det vara kolossalt svårt att komma loss. Vissa strandar för alltid.

Liknelsen med sjökort haltar dock lite. Ett sjökort förändras mycket litet över tiden. Men framtidskartan blir omodern redan efter ett par månader. Lösningen är att regelbundet skapa nya framtidskartor att navigera efter. Ens åsikter om framtiden i den bransch man verkar i skall vara bestämda - men man ska vara snabb att överge ge dem.

Hetaste trenderna 2009 enligt WFS

World Future Society har gjort en utblick över de 10 hetaste trenderna för 2009. Ett mischmasch av trender får man säga. Jag hade trott mer om WFS än detta. Sammandrag plus kommentarer nedan eller spana in videon. 

Framtiden är en fyrfältare

Institutet för framtidsstudier har gjort en intressant kategorisering över olika typer av framtidsförutsägelser. I skriften “Från shopping till sanningsserum” så utgår man från olika kriterier. Det ena kriteriet är huruvida själva framtidsutsagan är sann eller inte. Det kan ju låta märkligt att framtidsutsagor inte har ambitionen att vara sanna, men ibland kan man vilja måla upp bilder för att ge nya insikter eller visioner. Ja i själva verket är ju konsten och poesin många gången de första källorna till den visionära framtiden.

Det andra kriteriet är hurivida framtidsutsagan har förklaringanspråk eller inte. Enklare beskrivet så kan man väl säga att vissa framtidsutsagor “bara är”, de presenteras utan förklaring eller orsakssamband. Andra presenterar istället utförliga beskrivningar för att försöka belägga framtidsutsagorna. Kolla grafen nedan för att få en idé om hur det hänger ihop.

Exempel på något som inte har sanningsanspråk men som vill förklara är science fiction. Liftarens guide till galaxen och Star Trek fascinerar, inte för att de är sanna, utan för att de beskriver en kittlande framtid. Om även förklaringsanspråket släpps så landar vi i rena utopier eller dystopier. De presenterar egentligen bara ett dröm- eller skräckscenario. Men även profetior, exempelvis de från Nostradamus, hamnar här.

Som framtidsstrateg tycker jag att framtidsutsagorna med sannningsanspråk är mer intressanta. De som inte har förklaringsanspråk är prognoser, många gånger en extrapolering av empiriska data in i framtiden. Dessa kvantitativa metoder är bra på kort sikt, men missar ofta helt på längre sikt. Alla har väl sett Gartner-rapporter som berättar att omsättningen i den-och-den branschen ska vara 814,753 miljarder dollar 2015. Man undrar alltid hur de får till decimalerna.

Om man har både sanningsanspråk och förklaringsanspråk så landar man i rutan som kan sägas vara prediktion. Prediktioner har ofta vetenskapliga ambitioner och försöker förklara samband och orsaker till varför framtiden kommer att se ut som man tror. Här finns en rad metoder för att skapa dessa prediktioner. Jag har själv utvecklat ett koncept som heter Framtidskartan™ som kombinerar olika metoder för att skapa kvalitativa framtidsbilder och prediktioner. I själva verket borde alla företag och organisationer ha en framtidskarta - hur vet man annars åt vilket håll man ska?

100 blogginlägg senare…

Då var man uppe i 100 blogginlägg. Det känns riktigt bra att man inte har gett upp eller att inspirationen har sviktat. Istället kommer fler och förhoppningsvis ännu mer inspirerande blogginlägg framöver!

Jag var på Intels lansering av nya processorn 5500 härom dagen. Prestandan är helt galet hög jämfört med tidigare versioner vilket också visades på rätt häftiga demos. Det intressanta är att vi människor är linjära. Om jag säger 2, 4, … så säger de flesta sedan 6, 8. Men man skulle lika gärna kunna säga 8, 16 (dvs en fördubbling varje gång istället för en addition av 2).

Datorutvecklingen är därifrån långt från linjär. Den är exponentiell vilket innebär att den alltså fortsätter att accelerera. Som användare tar vi det nästan för givet att datorerna blir snabbare och snabbare, men för processortillverkare som Intel så innebär det ett hårt och utmanande jobb att verkligen se till att Moores lag fortsätter upprätthållas.

Irland – mer än Ryan Air

Efter ett besök nyligen på Irland så kan man förstås inte låta bli att trendspana. Irland, som för så lite som 20 år sedan var rejält på gärsgårn, har kontinuerligt arbetat med att omvandlas från ett jordbrukssamhället till ett kunskapssamhälle. På 80-talet låg skatterna på 60 procent för vanliga medborgare, arbetslösheten var 20 procent och hela 1 procent av befolkningen emigrerade årligen utomlands för bättre utsikter.

Politiska beslut innebar dock sänkt skatt, speciellt för utländska företag som inte behövde betala skatt alls. Horder av IT-företag som Dell, Intel, Google och Microsoft lade verksamhet på Irland som fick ett rejält uppsving. Uppbackat av utbildningsprogram inom IT lyckades Irland på kort tid vända situationen till en framgångssaga. Även om skatten för utländska företag idag är uppe på 12,5 procent så ligger Irland högt i listerna för BNP per capita. 2006 låg de på andra plats i världen efter Luxemburg. Tidningen The Economist utsåg 2005 Irland till det land som har bäst levnadskvalitet i världen.

Men, liksom alla länder, så går inte Irland fria när finanskrisen sveper in över världen. I själva verket var de ett av de första länderna som utsattes och deras bostadsbubbla var i paritet med den i USA. En bidragande anledning var att Irland inte saknade mark att bygga på – endast 4 miljoner människor bor på ön – och de 14 procent av befolkningen som arbetar inom byggindustrin gjorde sitt bästa för att bygga nya bostäder. Huslån gick att ta på hela köpbeloppet. Men nu är som sagt tiderna annorlunda vilket märks i själv andan. Exemplet nedan är från en av butikerna på shoppingstråken i Dublin…