Framtidsbloggen

Fysiska platser knyts ihop (del 1)

Hitta.se som nu har lagt till den mycket fiffiga funktion som gör att man kan se och nästintill uppleva omgivningen på en viss plats. Tjänsten utgår från kartan och man kan navigera sig fram till en plats för att se hur denna ser ut. Det smarta är att man sedan kan vrida sig 360 grader för att få en vidare uppfattning och stadsbilden. Bilderna tas av en bil som kör runt med en kamera på taket med ett flertal linser. Dessa foton sys sedan ihop med mjukvara. Man kan dessutom navigera – eller virtuellt promenera – längs gatorna och på så sätt få en närvarokänsla.

Hitta.se visar upp grannskapen

Funktionen är inte på något sätt ny. Google Street View har erbjudit den i flera år, men bara i storstäder. I England har medborgare protesterat i vissa kvarter och visst är integritetsaspekten relevant att ta i beaktande. Ett kanske inte så lyckat exempel från Googles lösning nedan.

Det finns tillfällen då man inte vill vara med på internet...

En ny världsbild

På semester med vänner och familj i Åre fick jag frågan att kolla upp vad som kom på tv. Min första tanke var: “Var någonstans har jag mobiltelefonen?”. Att snabbt klicka in på tv.nu kändes intuitivt enklast. När jag inte direkt såg min mobil tänkte jag: “Okej, var är nu min dator nånstans?”. Den var för tillfället upptagen av fröken N som surfade och jag hänvisade till personen som frågat att fröken N kund kolla upp tv-tablån. Denna person replikerar då: “Men du läser ju Expressen, kan du inte kolla i den?”. Det var först då det slog mig att jag kunde kolla upp tv-tablån där.

Att kalla detta en ny världsbild kan vara att ta i. Och man ska också komma ihåg att jag i vanliga fall aldrig kollar tv-tablån eftersom jag inte har någon tv. Men jag kan ändå tycka att det är rätt komiskt hur ens mentala landskap förändras när det kommer till val för inhämtning av information.

Vad vänder du dig först själv till på frågan “Vad är det på tv?”…

Öst möter väst - på samma planhalva

På eventet Microsoft Innovate härom dagen så stod väst mot öst. Nick Bailey från London mot Naoki Ito från Tokyo . Eller rättare sagt, de var ganska överens om hur framtidens marknadsföring skulle se ut. Integration var det stora ledordet de hela tiden återkom till. “Reklamen måste vara integrerad”. Med användarna, med mediet och med innehållet.

Ett exempel från väst. Fiat Ecodrive är en lösning där man i sin Fiat lagrar data om hur man kör sin bil. Via ett USB-minne för man över det till datorn som analyserar ens körstil. Man får sedan tips om hur man kan förbättra sin körning för att minska bensinförbrukningen såväl som koldioxidutsläppen. Man kan sätta upp egna mål och tävla mot andra i hur energisnålt man kan köra. Lösningen påminner mycket om Nike Plus. Inte så konstigt, det är samma byrå som gjort båda lösningarna.

Ett exempel från öst. Ett kärlekspar börjar på ett avstånd av 120 mil ifrån varandra. Planen är att de ska mötas genom att springa mot varandra. Uppståndelsen i Japan är stor och folk bloggar och kommenterar det hela. När de slutligen möts vet jublet inga gränser. Och så på videon kommer texten “…and yet. Love needs distance” med tillägget “0,02 mm”. Det handlar om kondomreklam från Sagami och de fick en enorm uppmärksamhet kring denna kampanj. En mer utförlig intervju med Naoki Ito finns på Indikat.

Förändring krävs i kristider

Intels chef Gordon Graylish påpekade under deras lanseringsevent nyligen det som är karaktäristiskt för Intel under lågkonjunkturer: man investerar sig igenom dem. Genom att fortsätta investera i forskning och utveckling kan man komma igenom krisen och vara ännu starkare än konkurrentera efteråt. Man vill ta marknadsandelar under nedgångar för att sedan tjäna igen dessa investeringar när kakan växer igen. Man drar alltså inte in på det som långsiktigt ger konkurrensfördelar, utan försöker istället minska ner på resor och liknande.

Han menade att företag som i kristider håller på att hamna på efterkälken inte kan förvänta sig att de ska komma ikapp genom att göra mer av det de redan gör. De måste istället förändra sig och sin verksamhet. Även om det är lite klyschvarning så är jag benägen att hålla med. Change is good. Även om det många gånger gör ont i början. Tider av turbulens är tider för beslut!

100 blogginlägg senare…

Då var man uppe i 100 blogginlägg. Det känns riktigt bra att man inte har gett upp eller att inspirationen har sviktat. Istället kommer fler och förhoppningsvis ännu mer inspirerande blogginlägg framöver!

Jag var på Intels lansering av nya processorn 5500 härom dagen. Prestandan är helt galet hög jämfört med tidigare versioner vilket också visades på rätt häftiga demos. Det intressanta är att vi människor är linjära. Om jag säger 2, 4, … så säger de flesta sedan 6, 8. Men man skulle lika gärna kunna säga 8, 16 (dvs en fördubbling varje gång istället för en addition av 2).

Datorutvecklingen är därifrån långt från linjär. Den är exponentiell vilket innebär att den alltså fortsätter att accelerera. Som användare tar vi det nästan för givet att datorerna blir snabbare och snabbare, men för processortillverkare som Intel så innebär det ett hårt och utmanande jobb att verkligen se till att Moores lag fortsätter upprätthållas.

Den nya kollektivismen

Om individualismen har vi hört till leda. Alla ska vara unika varelser och förverkliga sina egna livsprojekt. Individualism likställs med egoism och det handlar om att kliva på andra för att synas och höras. Kollektivismen är satt på undantag. Föreningsliv, fackföreningar, politiska partier och andra kollektiva rörelser målas ibland ut som dödsdömda företeelser på längre sikt.

Synsättet att individualismen enkom regerar och kollektivismen är död känns dock för trångt. I själva verket är motsättningen mellan individualismen och kollektivismen en chimär. Det ena behöver inte utesluta det andra. Med internet som plattform är det istället uttrycksformerna som skiftar. Låt oss titta på två exempel.

En av kollektivets styrkor är att tråkiga saker blir roligare tillsammans. Detta är något som Nike tagit fasta på med konceptet Nike Bootcamp. Bootcamp ger möjligheten att genomföra ett flerveckors tufft fysiskt träningsprogram för fotbollspelare. På deras webb kan man registrera sina träningspass och resultat utifrån specificerade övningar. Tjänsten ger en möjlighet att jämföra ens resultat med tusentals andras – en motiverande drivkraft så god som någon för tunga trista fyspass. Även om det ”endast” är en virtuell samvaro, så icke desto mindre är den kollektiva känslan stark. Och inget hindrar att ett helt fotbollslag i Mullsjö jämför sina resultat med ett annat lag i São Paolo. 

Det andra exemplet handlar om att göra roliga saker ännu roligare tillsammans. Musiktjänsten Soundcloud erbjuder inte bara möjligheten att ladda upp musik och olika mixar, utan även att kommentera andras verk i detalj (kolla t.ex. Miss Dilemma). Till en godtycklig del av musikklippet kan kommentarer adderas från andra: ”mycket bra mixning”, ”snygg övergång” eller ”lite för mycket 80-tals dunka-dunka här”. För den som mixar låtarna kan det ge skön feedback, eller kanske pekpinnar om hur saker kan göras bättre.

Den nya kollektivismen som internet medför innebär långt ifrån alltid en fysisk samvaro, däremot en virtuell och mental. Smala intressen samlar enkelt skaror på nätet. I det verkliga livet går detta endast till viss gräns, för till viss del är vi i arbetsliv och skola tvungna att dras med människor med helt andra strävanden och intressen. Så, låt den nya kollektivismen frodas. Gör affärer och dra nytta av den. Eller samla människor för ideella ändamål. Verktygen har aldrig varit bättre än nu.