Framtidsbloggen

Gröna näringar i förändring

Igår höll vi en utbildning i omvärldsanalys för en grupp som arbetar inom de gröna näringarna. Vi tittade på trender som på olika sätt kommer att påverka lantbruk och skogsbruk de närmaste 5-10 åren. Två intressanta spår är dels vad som kan ersätta delar av de gröna näringarna och dels vad de gröna näringarna kan göra istället. Vi pratar hot och möjligheter “utanför boxen” för att ta till en sliten klyscha. Exempel på detta:

• Substitut - Trots en idog kamp från djurrättsvänner som kommer vi även i en framtid ha folk som vill äta kött. Men det är inte nödvändigt så att detta kött måste komma från levande djur. Experiment med konstgjort kött pågår och inom 2-7 år räknar forskarna med att det kan vara en kommersiell produkt. Konstgjort kött kan framställas i en bioreaktor där stamceller odlas. Även om det kan låta oaptitligt så skulle kvaliteten faktiskt kunna bli bättre än riktigt kött, eftersom man kan ta bort tungmetaller, tillväxthormoner och andra gifter. Man kan också få bättre kontroll att styra köttets innehåll av näringsämnen. För de gröna näringarna kan det upplevas som ett hot, men för konsumenten, miljön - och förstås djuren - skulle det kunna bli ett stort framsteg.
• Agribusiness - Den något luddiga beteckningen agribusiness har flera betydelser, men den kanske väsentligaste är att den beskriver möjligheten för de agrara näringarna att hitta nya affärsmöjligheter. Det handlar alltså om att sälja potatis som något annat än potatis. Och redan idag är detta en realitet. Såväl potatis som bananer har genetiskt manipulerats så att de vaccinerar mot olika sjukdomar, exempelvis kolera och hepatit. Egentligen kanske vi inte borde bli förvånade med tanke på att många läkemedel ursprungligen kommer från naturen. Skillnaden är att vi inte längre extraherar substanser i befintliga plantor, utan att vi omprogrammerar dem till specifika ändamål. Istället för att odla vete och potatis kommer jordbrukare i allt högre omfattning att odla mediciner, plaster och bränsle.

Sammantaget kan vi konstatera att det är de länder och företag som har kunskap och tillgång till nya tekniker som kommer att vara de framgångsrika. För en allt högre kunskapskomponent i lantbruket kommer att ge möjlighete till allt högre vinster. Vill du sälja potatis för 5 kr kilot eller koleravaccin för 50 kr kilot?

E-post för gamla - chatt och sms för unga

Under de två senaste åren har jag varit med och tagit fram en ungdomsstudie åt Datainspektionen. I denna har vi studerat inställningen till integritet hos ungdomar i åldern 14-18 år. Nu kommer den senaste rapporten och trenderna från de tidigare förstärks i mångt och mycket. Några av de centrala trenderna kring de ungas beteende:

• Andelen SMS ökar, +12 procent årligen
• Allt fler unga har egen egen dator hemma, +7 procent årligen
• Andel som lagt ut videoklipp på sig själv på nätet ökar, +5 procent årligen
• Allt färre använder webbkamera, -8 procent årligen

Det kanske mest slående är den kraftiga förskjutningen mot chatt och sms som kontaktverktyg.  55 procent chattar dagligen och 65 procent skickar sms dagligen. E-post är sånt man skickar till fotbollstränaren. Endast 14 procent mailar en vanlig dag.

Även om e-post fyller en vettig funktion i arbetslivet - man kan svara när man har tid - så är det sannolikt att en allt större del av företagens kommunikation kommer att ta nya vägar. Företag som inte planerar för att möta den yngre generationens krav kan upplevas som dammiga och på efterkälken hos såväl arbetssökande som kunder. SMS-offerter och säljsamtal över chatten är snart realiteter.

Framtidens yrken (del 3)

Här följer fler tänkbara framtida yrken. Se även de tidigare inläggen, del 1 och del 2.

• Google Software Deployer - Alla företag borde titta över axeln efter Google. De kan “kommodisera” din affärsmodell på 5 minuter. Vi ser en “googlization” av världen där de får allt större makt och tränger in inom allt fler områden. Att kunna hantera Googles alla verktyg, tjänster och erbjudanden blir ett måste för framtida företag.
• Intelligent Packaging Engineer - Utvecklingen inom förpackningar går snabbt. Flera spår följs inom forskningen: attraktionskraft, identifiering, äkthet och kvalitetskontroll. Vi kommer snart att få se förpackningar som pratar, blinkar och spelar. Och efter det med displayer.
• Nanotech Engineer - Nanoteknik innebär mekanisk verkstad på molekylärnivå. Möjligheterna är enorma och till stor del okända än. Men främst kommer det att innebära nya material med nya spektakulära egenskaper. Mobiltelefoner kommer kunna böjas, byta färg och skepnad.
• Human Spareparts Designer - Utvecklingen inom bioteknik, genetik och medicin generellt är mycket snabb. Proteser blir allt mer lika verkliga armar, ben och händer. Experiment görs där de också kopplas till hjärnan för direkt kontroll. Men det handlar inte bara om proteser utan i framtiden om bioniska komponenter för att förbättra oss själva. Människan 2.0 here we go.

Well, det var några tankar om vad som komma kan. Fyll gärna på med fler idéer. Klicka på comments-länken nedan och ge dig hän!

Framtidens yrken (del 2)

Igår började jag lista tänkbara framtidsyrken inom IT. Här kommer en fortsättning:

• Social Application Developer - Sociala nätverk är inte längre något bara för privatpersoner. Istället blir de allt viktigare även för företag, dels internt och dels externt mot kunder och leverantörer. Community Development Manager är en annan titel som följer i kölvattnet, något redan företag som Lego och andra har.
• 3D Web Designer - Även det inte skrivs mycket om Second Life längre så kommer mer intuitiva grafiska gränssnitt höra till framtiden. IBM talar om “3D Internet” och visst, komplexa produkter som inte görs rättvisa i ord kan istället upplevas virtuellt. Varför inte testa bröllopsresedestinationerna IVL?
• Semantic Web Lingust - Web 2.0 har knappt hunnit landa innan folk börjar pipa om Web 3.0 och till och med Web 4.0. Tänkbara ingående delar är dels sociala nätverk, dels 3D, men troligen också en mer semantisk webb. Detta innebär att en bild t.ex. inte bara föreställer en get utan att det också finns en förståelse (i någon mening) om att det är en get. Att på olika sätt, manuellt eller automatiskt, koda webben semantiskt blir en stor utmaning - men med enorma framtida vinster.
• Sensor Network Coordinator - Internet har hittills varit ett diskret experiment. Enstaka datorer med människor bakom är de som har kopplat upp sig. Denna fas i internets historia kommer att överskuggas av den när allt fler apparater och prylar går online. Sensor kommer att finnas överallt och mäter redan idag när det är dags för kossornas brunst eller hur du svingar golfklubban. Realtidsinformation som detta kommer att höja informationsvärdet enorm.
• Internet Security Specialist - Internet är trasigt säger en del. Internet begåvades inte med någon inbyggd säkerhetsmekanism (vilket bedömdes onödigt när pålitliga universitet skulle utbyta data mellan stationära maskiner). Alla säkerhetsmekanismer har tillkommit i efterhand. Når vi en nivå när inga patchar hjälper? Digital Pearl Harbour eller inte så går säkerhetsexperter en ljus framtid till mötes.
• Sustainable IT Manager - Grön IT är på modet och snart kommer Sustainable IT istället. Det handlar i första rummet att minimera den miljöpåverkan serverfarmar har.
• Cleantech Sustainability Optimizer - I andra rummet så handlar det om att använda IT inom andra branscher för att på smarta sätt minska energiförbrukningen. Vägverkets försök med att släcka lampor när inga bilar kör på vägarna är ett exempel.

Fler yrken följer…

Framtidens yrken (del 1)

Förr i tiden hade vi yrken som bonde, skräddare, soldat eller klockare. Idag har vi yrken som stamcellsforskare, ljuddesigner, webbredaktör eller - hör och häpna - framtidsstrateg. Världen förändras och yrkena med den. Men det mest fascinerande är kanske den takt det händer i. 70 procent av de yrken dagens förstaklassare kommer att ha existerar inte idag. Detta är naturligtvis en stor utmaning för skolan - till vad ska vi egentligen utbildas?

Vi presenterade nyligen framtidens yrken under ett föredrag på temat “Framtidens IT-kompetens 2015″. Presentationen skedde med glimten i ögat där vi tagit fram underhållande exempel på tänkbara jobb i framtiden. För att ge några exempel:

• Media Channel Integrator - Den kanalexplosion vi ser i kombination med sammansmältningen av tv, radio, tidningar och annan media innebär att det behövs kompetens för att hantera denna värld av text, bild och ljud.
• Intelligent Software Developer - Supercrunching ligger i tiden, dvs att penetrera de enorma databaserna som står till förfogande för att hitta dolda mönster eller konsumentbeteenden. Vi har bara sett början på denna utveckling.
• Design Integration Controller - Design och estetik blir allt viktigare för produkter vartefter de inneboende kvaliteterna blir allt mer lika. Men utsidan måste lira med insidan och här behövs kompetens som kan och förstår båda världarna. Användbarhet är nyckeln till framgång.
• Web App Developer - 2015 får man väl trots allt förutsätta att mobila tjänster har kommit nånvart. Att utveckla mobila apps är ju redan idag en lukrativ business för många nischföretag.
• Interactive Display Developer - Vi ser allt fler skärmar i det publika rummet. När jag var i Japan förra sommaren såg man dem överallt: på kassapparater, på läskapparater, i t-banan. Utvecklingen börjar synas i Sverige med matbutiker som ett område. Men även multitouch-skärmar på flygplatser och tabletop-displayer som Microsoft Surface står nära kommersiellt genombrott. Att fixa alla dessa gränssnitt blir en utmaning.
• Intuitive Interface Architect - I tiotals år har datorerna tvingat oss bete oss som idioter. Vi har skrivit DOS-kommandon och plågats med obegripliga användargränssnitt. Men nu håller det omvända på hända, datorerna får anpassa sig till människan. Dataspel som Wii och iPhone/iPod visar vägen mot mer intuitiva gränssnitt.
• Chief Cloud Officer - Mer och mer applikationer flyttar ut i molnet, till World Wide Computer. Hosting, e-mail, CRM-system, beräkningskraft, etc. IT-chefens roll går från att skruva i burkar till att fatta vilken av dessa externa leverantörer som ger biggest-bang-for-the-buck. Han blir en CCO.

Forsättning på fler yrken följer.

Krav på framtida arbetskraft

Enligt Gary Hamel så ställs följande krav på framtidens arbetskraft:

• PASSION              35%
• KREATIVITET       25%
• INITIATIV            20%
• INTELLEKT          15%
• FLITIGT ARBETE    5%
• LYDNAD               0%

Visst, passionerade och karismatiska anställda lockar många gånger mer än de med ett snyggt betyg. Företag som 3 med flera har det till och med som en uttalad strategi att rekrytera karismatiska personer som brinner för det de gör. Och flitigt arbete och lydnad är ju såå 90-tal. Även om siffran 5% känns väl låg för flitigt arbete.

Vill vi inte ha en kreativ, passionerad halvgalning med rörligt intellekt som ständigt kommer på nya idéer - men som också är den doer och får det att hända i praktiken? 24 hour Business Camp visade att detta är  saker som går att kombinera. Alltså om vi förenklar Hamel lite:

• PASSION              25%
• KREATIVITET       25%
• INTELLEKT           25%
• FLITIGT ARBETE    25%

“Svårare” än så är det inte att rekrytera

Framtiden vänta!

Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om svårigheten att för närvarande att uttala sig om den kommande samhällsutvecklingen. Ny president i USA, oroligheter i Mellanöstern, Putin är oberäknelig, finanskrisen väntar på sin lösning med mera. “Ingen kan förutsäga utgången, för den beror på miljoner variabler”, skriver DN på sin ledarsida.

Man kan naturligtvis förlita sig på de tunga, långsiktiga trenderna - de som inte ens rubbas av kriser som dessa - men att skissera hur den nya världsordningen och ekonomin kommer att se ut är minst sagt svårt för närvarande. Alla väntar på de första signalerna och indikatorerna för att se vart det tar vägen.

Mycket fokus är på Obama och han visar på en ny typ av beslutsfattande. Mindre stora visioner och mer handfasta åtgärder i vardagen. En ny politisk realism från USAs sida kan vara en första pusselbit att lägga till pusslet. Frågan är vilka andra pusselbitar resten av världen bidrar med?

• Kommer Putin med ökad protektionism? Kommer Ryssland falla sönder helt?
• Hur går egentligen den kinesiska ekonomin? Saltar deras regering siffrorna eller blir de det nya loket?
• Hur kommer mellanöstern reagera på Obamas politik? Och hur kommer den se ut?
• Vad händer med alla länder som drabbats värre av krisen än Sverige? Lyckas Island, Brasilien och andra vända utvecklingen?

Frågorna är många, svaren är få. Någon som vågar skissera på en världsordning 10 år från nu?