Framtidsbloggen

Dagens unga kör inte bil

Hå hå ja ja, dagens ungdom gör aldrig som man vill. Framför allt så köper de inte bilar i den utsträckning de borde för att bilbranschen ska klara sig. Fast det är få bilföretag som har insett detta. Det är nämligen inget under att bilbranschen är i kris. Hade de haft bättre koll på olika trender i omvärlden så borde de för länge sen ha insett att de var inne på en farlig väg. Det är två missar som de har gjort, som jag ser det.

Den första är den uppenbara. Miljödebatten kom och slog till snabbare än anat. Att då stå med dyra stadsjeepar som plötsligt ingen ville ha blev bekymmersamt.

Men det kanske större problemet är det vikande intresset för bilar hos ungdomen. Andelen svenskar i åldern 18-24 år som har körkort har nästan halverats under 20 år. Studier visar att bilen anses vara helt central för äldre personer, medan den för ungdomar inte ens kommer med på topp-tio listan över saker man är intresserad av.

Och inte är det bättre med motorcyklar för den som trodde det. Genomsnittsåldern för de som tar motorcykellektioner är 30 år (Källa: SVMC). Medelåldern för de som innehar motorcykel i Sverige är 48 år. Även om man då får ta hänsyn till att många ungdomar skriver sin MC på föräldrarna för att få lägre försäkring.

Sammantaget har vi en situation där bilar inte är högprioriterat hos dagens ungdomar. Medan exempelvis kinesernas högsta dröm är att ha en fin bil så har ungdomar i väst andra ambitioner. Ett av de få bolag som förstått ungdomarnas situation är Toyota. Genom att erbjuda månadsprenumeration på bilar så sänker man den enorma ekonomiska tröskel det innebär att skaffa en ny bil. På Nybil.se så kan man abonnera på olika småbilar för några tusen i månaden. Ett mer temporärt ägande är en trend vi ser komma.

Indiska Tata gör småbilar som både är miljövänliga och billiga (ca 16 000 kr). Men det kan lika gärna vara lyxigt och miljövänligt som den extremt coola elbilen Tesla. Bilbranschen står inför ett paradigmskifte där ingen entydig riktning för de kommande decennierna ännu utkristalliserat sig. Den som upptäcker denna först - och vågar satsa - blir vinnare i Bil 2.0.

Internet 2.0

Det har under många år pratats om nästa generations internet. Och med det menas inte Web 2.0 eller ens Web 3.0. Nej, istället så är det själva infrastrukturen som det handlar om. National Science Foundation och Internet2 är exempel på organsationer som har arbetat med detta. Men medan det har pågått försök på olika håll så har inget storskaligt ännu hänt. Förrän nu. Computer Sweden skriver nu att ett parallellt internet planeras till 2009.

Det är ett högprestandanät primärt avsett för företag som inte anser det vanliga internet vara tillräckligt snabbt eller säkert. Bandbreddskrävande tjänster som högupplöst videokonferens är något som dagens nät inte förmår. Men det kan vara värt att reflektera över hur utvecklingen kommer att se ut.

Det är troligt att ett nästa generations internet får en centraliserad säkerhetslösning för digitala certifikat. Ett säkrare internet kan tyckas lovvärt, men ur ett integritetsperspektiv innebär det också ytterligare möjligheter till spårbarhet. Det finns förstås möjligheter att endast använda vissa attribut för att skydda integriteten för användarna . Ska en åldersgräns kontrolleras på internet så räcker det exempelvis att vet att personen är över 18 år, man måste inte känna dennes hela identitet.

Men att toppstyra utvecklingen går stick i stäv med den gräsrotskultur som hittills karaktäriserat internets utveckling. Skall internet styras centralt eller på gräsrotsnivå? Många kommer föredra det senare. Om lagstiftning, lagföring och spårbarhetsimplementeringar blir allt hårdare är det troligt att många internetanvändare väljer att ”gå under jorden”. Redan idag kan man se att privata virtuella nätverk utan insyn för utomstående växa fram. Inom dessa darknets utbyts krypterad information, ibland ytterligare skyddade med inloggningsförfaranden, vilket omöjliggör all form av kontroll.

Är det tänkbart att vi får flera olika logiska internet? En möjlighet är detta:

• Internet (”det vanliga”) - Låg säkerhet, “alla” tjänster, viss spårbarhet, viss integritet
• Internet Next Generation - Hög säkerhet, premium-tjänster, fullständig spårbarhet, ingen integritet
• Darknets - Flera “privata” nät i nätet, tjänster av “känslig” natur, ingen spårbarhet, fullständig integritet

Digital symbios snart ett måste?

Jag har tidigare skrivit om att fysiska produkter behöver digitala ekosystem. Det som blev årets leksak är ett bra ett bra exempel på det motsatta. U.B. Funkeys är i grunden ett dataspel där man kan utforska olika världar. Men det är inte bara något som finns i den digitala världen utan man kan också köpa ett otal lekfigurer (”funkeys”). Det kluriga med lösningen är att varje figur man köper öppnar upp nya världar i spelet. På så sätt kommer man runt problematiken att ta betalt på internet.

Andra exempel där digitala och fysiska produkter samspelar är dataspel som Wii, Guitar Hero, Singstar, etc. Man kan naturligtvis se iPhone som en sådan produkt också: en fysisk enhet med en tydlig koppling till den digitala världen genom nedladdning av applikationer. Det fysiska och digitala kommer att bli allt mer sammanvävt och kommer många gånger att behöva båda benen för att attrahera konsumenten.

“Va, en pryl utan community eller nedladdningsbar mjukvara? Nej, då vill jag inte ha den…”

“Va, en internettjänst utan möjlighet att koppla den till nya coola prylar? Nej, det verkar inte intressant…”

Billigt - Högkvalitativt - Excellent (del 3)

Detta är det sista inlägget av tre, du kan också läsa del 1 och del 2.

Temat är som sagt excellenta produkter. Billiga produkter och produkter med hög kvalitet är inte längre tillräckligt, utan det behövs excellenta produkter. Vad är då en excellent produkt? Låt mig ge tre exempel.

• iPhone. En snart klassiskt exempel är iPhone. Den är inte bara något bättre än vad vi tidigare sett, den är ljusår ifrån vad vi sett innan. Låt gå för vissa barnsjukdomar. Den är sjukt bra, som Susanna Kallur skulle ha sagt. Vem hade anat att man skulle kunna spela ocarina på sin mobiltelefon för ett år sedan?
• Ben & Jerrys. En annan excellent produkt är Ben & Jerrys. Vi har tidigare haft glass som Americana med nötter och pecan, men Ben & Jerrys är mer extrema. Det är chokladisbjörnar, det är coola namn som Fossil Fuel, det är snygg design och det är väldigt väldigt dyrt. Vem kunde ana att det gick att ta 55 kronor för en minimal förpackning glass för fem år sedan?
• Spotify. Spotify erbjuder all världens musik för en spottstyver. Eller för mycket diskreta reklammeddelanden. De förändrar än en gång maktbalansen inom musikindustrin. Artister kan få betalt, kunderna är nöjda och Pirate Bay är de som borde oroa sig. Även pirater måste utveckla sin affärsmodell. Vem kunde tro att all världens musik skulle vara tillgänglig för 99 kronor i månaden för ett år sedan?

Vad är det som är så fiffigt med denna typ av produkter? Förutom de uppenbara intrinsiska kvaliteterna så finns det ytterligare en finess: de har även marknadsföringen “inbyggd”, som Seth Godin uttrycker saken. Det innebär att de inte nödvändigtvis behöver investera massvis med pengar på dyra reklamkampanjer. De behöver inte ge sig in i ett marknadsföringsträsk där 75% av mottagarna dissar reklamen. Produkterna och tjänsterna har en sån inneboende kraft, ett slags inbyggt momentum, som gör att de så att säga säljer sig själva. Så kommer framtidens produkter och tjänster se ut.

Billigt - Högkvalitativt - Excellent (del 2)

Fortsättning från tidigare blogginlägg.

Som en följd av den hyperkonkurrens som uppstår i den tilltagande globaliseringens fotspår, så krävs mer än billiga produkter och hög kvalitet. Nästa fas fokuserar således inte längre på att göra saker bättre, utan “att göra bättre saker”. Denna fas kan sägas inledas på 2000-talet och förskjuter fokus till faktorer som innovation, estetik och design. Som en följd av den kvalitetskonvergens som skett så är de inneboende kvalititeterna många gånger snarlika. Det blir istället de yttre kvaliteterna som ofta blir avgörande. Att vara unik, äkta, att ha stil och ett starkt varumärke blir alltså viktigare i denna nästa fas.

Summa sumarum så har vi skiftande fokus i tre faser:

• 1960- och 1970-talen: “att tillverka saker billigare “
• 1980- och 1990-talen: “att tillverka saker bättre “
• 2000-talet: “att tillverka bättre saker”

Hur länge kommer den senare eran att bestå? Omkring 20 år? Eller en kanske än intressantare fråga, vad kommer efter den? Detta kan man förstås bara spekulera i. En tänkbar utveckling är att “saker” blir av mindre värde än idag. En allt större del av handeln handlar redan om tjänster och upplevelser.

Möjligen kommer vi se en rekyl där pendeln svänger från vårt genomkommersialiserade samhälle till en mer återhållsam, naturnära hållning där ägandet istället är kommunalt. I en sådan modell så är det personliga ägandet inte längre lika viktigt utan snarare själva användningen och nyttan av produkterna.

Man kan dra en parallell med standup-komikern George Carlin som syrligt kommenterade flygvärdinnornas uppmaning: “Before leaving the aircraft, please check around for any personal belongings you might have brought on board.” med resonemanget “What other kinds of belongings are there besides personal? Public belongings? Do they honestly believe I would travel with a fountain I stole from the park?” Kanske blir flera  av dagens personliga ägodelar framtidens gemensamma fontäner.

I morgondagens inlägg ska jag försöka ringa in några excellenta produkter.

Billigt - Högkvalitativt - Excellent (del 1)

Länder och regioner växer och faller. Företag likaså. Många gånger är det inte helt uppenbart varför. Jag tänkte ta upp mina (och andras!) tankar kring detta i ett par blogginlägg. Om vi börjar med en övergripande betraktelse över konsumtion och företagande så kan man under de senaste femtio åren se tre relativt tydliga faser (det finns naturligtvis ett otal sätt att skära verkligheten på, detta är ett).

Enligt Stuart Rosenfeld så var den dominerande strategin under 1960- och 1970-talen ”att göra saker billigare”. Asiatisk industri, främst Japan, lyckades på ett fenomenalt sätt massproducera billiga saker genom att uppnå skalfördelar och sänka kostnader. Men ”Made in Japan” var ofta ett tecken på låg kvalitet på den tiden. Detta illustrerades bland annat i filmen Back to the Future där den förvirrade Dr. Emmett Brown från 50-talet läser på en etikett på tidsmaskinen och konstaterar att det inte är förvånande att apparaten inte funkar: det står Made in Japan på den. McFly (alias Michael J. Fox) som relativt doktorn är från framtiden förstår inte vad han menar utan säger “but they make the best things!!?”.

Nästa fas blev “att göra saker bättre”. Det räckte inte längre att tillverka billiga produkter i en hårdnande konkurrens. Istället blev kvalitet ett honnörsord under 1980- och 1990-talen. Total Quality Management och Six Sigma blev redskap för att förbättra kvaliteten. Eller Kaizen som man sa i Japan.

Här skulle historien kunna ta slut. Vad behövs mer än billiga och högkvalitativa produkter? Läs fortsättningen imorgon!

Det kontantlösa samhället

Idag var det en artikel i Metro om det kontantlösa samhället där jag var intervjuad. Frågan var hur länge kontanter kommer att överleva. Att uttala sig om så specifika händelser är ju alltid vanskligt. Enligt Amaras lag så tenderar vi att överskatta tekniken på kort sikt och underskatta den på lång sikt. Så min gissning (för något annat kan det inte sägas vara) att vi har ett kontantlöst samhälle om 20 år är kanske trots allt inte helt orimligt. Om man blickar lika långt bakåt så fanns inte ens webben då. Och Sveriges första heltäckande mobilnät NMT hade för 20 år sedan bara 3 procent av svenskarna som abonnenter.

Hur ser då utvecklingen ut för kontantlösa betalningar? Det hetaste spåret just nu är betalningar med hjälp av mobiltelefonen. I media skrivs nu mycket om den “nya” standarden NFC (Near Field Communication). Och här ser vi direkt ett tecken på att vi överskattar nya fenomen. För fem år sedan stod jag tillsammans med VISA på en mässa nere i Cannes och demonstrerade mobila betalningar med NFC. Nu, fem år senare, är det press och frukostseminarier om NFC. Saker tar tid. Oavsett det så har denna teknik nu nått en mogenhetsgrad som gör den högintressant. Genom att bygga in speciella radiosändare i mobilerna som medvetet har en dålig (kort) räckvidd så löser man en del av säkerhetsproblematiken. Hela tanken är att mobiltelefonen fysiskt måste vara mycket nära själva betalstationen, ett par centimeter typiskt. Med en enkel PIN-kodsinmatning kan sedan köpet genomföras och det dras mot kreditkort eller liknande ungefär som vanligt.

Att problemet inte är av teknisk natur kan vi slå fast, utan det finns numera säkra betalningslösningar. Det är istället två andra faktorer som kan bromsa utvecklingen. För det första krävs stöd från marknadens aktörer. Alla lösningar som saknar samtycke hos kortbolagen och bankerna är dödsdömda från start. Den gamla SET-standarden är ett bra exempel. För det andra så måste ska gemene man förändra sina vanor och det är som vi vet någon som kan ta tid. Men det kan också gå relativt snabbt om implementeringen är bra och folk direkt ser en konkret nytta (t.ex. snabbare betalning eller lägre risk). Att sia om dessa värderingsförändringar är dock bland det svåraste man kan göra.

Läs gärna artikeln i Metro om det kontantlösa samhället eller kommentera detta inlägg nedan.

Stoppa pressarna: tidningarna dör!

Ett par av mina tidigare blogginlägg rör det minskande tidningsläsandet. Och utvecklingen tycks accelerera. Nyligen meddelade amerikanska dagstidningen Christian Science Monitor att de ger upp sin dagliga tryckta utgåva. Denna anrika tidning har funnits i över 100 år och vunnit sju Pulitzer-priser. Istället satsar de nu på en veckotidning. Och på webben. Från toppnoteringen på 200 000 så har upplagan sjunkit till 52 000. Att driva en dagstidning bedöms inte längre lönsamt av dem.

Och precis detta kommer vi att se inträffa gång på gång framledes. Tidning efter tidning kommer att få stänga ner när läsandet viker. Även i Sverige, även om USA leder denna negativa utveckling. Medelåldern för prenumeranter av Norrländska Socialdemokraten är 59 år. Det största hotet mot svenska lokaltidningar blir således: döden. De gamla prenumeranterna dör ut, och väldigt få nya tillkommer. 

Det som kommer hända är att vissa ”tipping points” kommer att nås. Man kan se det som omvända s-kurvor, dvs på samma sätt som tillväxt många gånger är icke-linjär så är inte heller förfall det. Tipping points är således punkter som inträffar när tidningarna går från att vara massmedia till sub-massmedia, alltså ett medium som inte längre når ”alla”. Vid dessa punkter kommer inte intäkterna från annonsörerna att vika, utan de kommer att helt upphöra. Annonsörerna kommer istället att flytta över pengarna till andra kanaler. Tidningarnas fasta kostnader för att skapa en professionell produkt kommer inte längre att matcha intäkterna. Och då kommer stora yxan gå. Amerikanska magasinet Tech Review har gått händelserna i förväg och annonserade redan för två år sedan: ”Vi är inte längre en tidning med en webbsida, vi är numera en webbsida med en tidning.” 

Under en workshop nyligen med ett stort antal representanter från tidningsbranschen var en av dem mycket upprörd för att branschen inte förstod: ”Papperstidningen är död, men ingen fattar det.” Problemet är att branschen inte förstår problemet, menade hon, med hänsyftning till de ungas mediebeteenden. Man vet inte vad det är man inte vet. Och det är naturligtvis problematiskt.

24h Business Camp

I mitten på januari kommer jag att vara med på 24h Business Camp. Detta är en helt galen tillställning där 70 entreprenörer träffas på Hasseludden för att 24 timmar senare komma ut med varsin affärsidé redo för lansering. Själv har jag ett par olika spår som jag väljer mellan. 24 timmar är inte gott om tid, men med lite kreativitet och snabba fingrar så finns en möjlighet att komma långt.

Är det på detta sätt företag kommer att bedrivas i framtiden? I mindre enheter som tid till annan samlas för gemensamma kreativa övningar. Fyra företag står bakom eventet och sponsrar det, bl a Bonnier Vision och Mindpark. För att se och lära, och kanske hitta någon intressant lösninga att plocka upp. Mer info om detta i januari!