Framtidsbloggen

Nytt nyhetsbrev om sanningen

Även om bloggandet går lite trögt (förklaring följer senare), så kommer i alla fall nyhetsbreven regelbundet som de ska. Denna gång är temat sanningsinflation - högst aktuellt med tanke på valdebatten.

Nyhetsbrevet finns i PDF-format på följande länk:

http://futurewise.se/nyhetsbrev/dl.php?id=15

Tdsprss

En mycket stark trend för tillfället är ökad upplevd tidspress…

Automatisering pågår

I tidigare nyhetsbrev har jag skrivit om hur automatiseringen breder ut sig i Japan. Här är ett exempel från Budapest med ett helautomatiskt parkeringsgarage. Kanske inte raketfysik, men i alla fall logistikfysik. Enkla manuella jobb försvinner kontinuerligt. Att bara ha en enkel grundutbildning och halvdana betyg betyder idag att man inte får något jobb. För dessa jobb finns inte kvar. Man kan inte börja på “bruket” som kanske andra i familjen tidigare gjort. Dessa jobb har försvunnit och de nya kräver en helt annan typ av kompetens.

Nyhetsbrev om social shopping

Sista nyhetsbrevet innan semestern tar upp social shopping som är ett fenomen i vardande. Läs om hur Facebook håller på att skapa sig en fet position i mitten på nätet. Läs om hur vi kommer att handla på nätet och i butiker i framtiden. Och sen blir det en känga till bankerna som inte vågar vara moderna.

http://www.futurewise.se/nyhetsbrev/

Slut på idéer?

Får du ibland känslan av att allt redan är gjort? Att alla bra tankar och affärsidéer redan är påkomna. När man väl slås av en briljant idé är det bara söka på nätet för att upptäcka att någon annan (eller en hel massa) redan tänkt samma sak. Och många gånger också redan kapitaliserat på den. Det kan kännas hopplöst för en entreprenör. Rymmer framtiden verkligen inget ytterligare? Till tröst kommer här ett citat från vår egen megaentreprenör:

“Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid!” Ingvar Kamprad

Fast det är lika lätt att nedslås av nästa mästare:

“Att göra någonting som ingen annan har gjort tidigare är faktiskt ganska svårt.” Ruben Rausing

Möjligen står de inte i motsats till varandra, men de belyser på ett intressant sätt att alla möjligheter finns där ute. Det svåra är bara att upptäcka dem. Någon som vill köra kreativ workshop?

Tidningsvideo

“Tidningarnas stora problem är att de inte kan trycka videor.” Så uttryckte IT-gurun Mats Brunell saken på en workshop med Tidningsutgivarna. Men problemet kanske är övergående. Ända sedan filmen Minority Report med Tom Cruise i huvudrollen har vi velat få bildskärmstidningar som uppdateras on the fly och med rörligt innehåll. Sony presenterar nu en skärm som inte bara är böjlig, utan dessutom visar 4-färgs video samtidigt som den böjs. Det är ännu en bit kvar till kommersiella produkter men dock. Det enda vi kan vara helt säkra på är att tekniken endast kan bli bättre.

Sonys senaste vikbara skärm:

Framtidsscenario på användargränssnitt för tidning:

Det går inte ihop

I DN stod det nyligen (8 maj 2010) att Premiepensionsmyndigheten hade granskat den verkliga genomsnittliga pensionsåldern och den var 59,1 år vid 2004. I sammanhanget jämfördes den med Grekland och visade att vi inte var så fruktansvärt långt ifrån deras låga pensionsålder.

I vilket fall så är siffran lite kuslig i sig. Speciellt om man betänker att den så kallade etableringsåldern bara de senaste 20 åren ökat från 21 till 28 år i Sverige (DN 10 apr 2010). Det är den ålder då 75 procent av en generation är ute i arbetslivet. Med tanke på att ungdomsarbetslösheten cementerats på en nivå kring 25 procent så blir denna etableringsålder nästan svår att beräkna definitionsmässigt.

För att komma till min poäng så arbetar vi alltså grovt räknat mellan 28 och 59 år i Sverige. Det motsvarar 32 år av våra liv. Eftersom våra livsspann numera är så pass långa som 81 år i snitt, så motsvarar tiden vi aktivt bidrar till samhället med våra insatser till omkring 40 procent. I jämförelse med situationen för säg hundra år sedan så arbetade majoritet uppskattningsvis 60-80 procent av sina liv.

Om man vidare betänker att långt ifrån alla i arbetsför ålder arbetar så blir ekvationerna ännu dystrare. Då försvinner ytterligare omkring 10 procent av arbetskraften. Sammantaget så har vi en situation där allt färre ska försörja allt fler. Inom demografin pratar man om den så kallade försörjningskvoten som säger hur många unga och gamla varje arbetande person måste försörja. Då andelen äldre nu börjar stiga relativt snabbt är prognosen att denna försörjningskvot kommer att öka 25 procent de kommande 50 åren. Trycket på välfärden blir alltså enormt om inte tillväxten kommer genom fortsatt rationalisering, automatisering och datorisering.

När folkpensionen infördes 1913 så inträdde rätten till pension vid 67 år. Men med tanke på att de flesta redan var döda vid denna ålder var det en billig reform. Medelåldern i Sverige var vid denna tid omkring 57 år. Om vi idag går i pension vid 59 och lever till 81 så har vi en medborgarlön i 22 år av våra liv. Det är förstås en ekvation som inte går ihop i längden. Det är inte bara grekerna som kommer att få jobba längre på ålderns höst.

Man kan också vända på resonemanget och se det som att alla faktiskt inte behöver arbeta för att vi ska det så bra som vi har det i Sverige. Sedan 1970 har vi sett en reallöneökning med 50 procent. Eller varför inte resonera som sociologen Jörgen Larsson som menar att vi kan gå ner till hälften i arbetstid och ända ha samma levnadsstandard som motsvarande en heltid på 50-talet. Fast då får vi förstås lägga bort lyx som mobiler, utlandsresor och märkeskläder.

Nyhetsbrev om lycka

Nu är aprils nyhetsbrev ute på temat lycka!

http://www.futurewise.se/nyhetsbrev/

Befolkningsbromsen

När jag höll en kurs i omvärldsanalys nyligen så var det en yngre kille som oroade sig väldigt över att jorden skulle överbefolkas. Han sa att allt var åt helvete och att det snart skulle gå åt skogen för oss. Jag försökte bemöta hans argument men hade inte all data i huvudet. Därför kommer den här istället.

Så sent som 1925 var vi endast 2 miljarder människor, numera är vi 6,8 miljarder. Varje dag så ökar jordens befolkning med drygt 200 000 personer – det är som att en stad i Malmös storlek tillkommer dagligen. Att bli fler frestar förstås på jordens resurser. Varje ny människa ska ha mat, husrum och i många fall ytterligare extravaganser som på olika sätt bidrar till fortsatt miljöpåverkan. Beräkningar uppskattar att jorden ur ett hållbarhetsperspektiv klarar av att härbergera omkring 2 miljarder människor. Vi har alltså redan passerat gränsen för vad jordens kapacitet tillåter.

Men kommer antalet människor att fortsätta öka? Ja, åtminstone till omkring 2050 då vi beräknas vara 9 miljarder. Men efter det är det troligt att befolkningen istället minskar. Anledningen är att tillväxten redan nu har börjat bromsa in. De flesta länder föder allt färre barn, Sverige skulle exempelvis minska utan invandringen. Det så kallade summerade fruktsamhetstalet anger hur många barn en kvinna skulle föda under sin livstid om fruktsamheten ligger på ett lands nuvarande nivå. För 2009 var detta nyckeltal i Sverige 1,94. Sverige ligger alltså under den gräns på 2,1 som indikerar att befolkningen kan reproducera sig själv (anledningen till att den inte är exakt 2,0 beror på att alla som föds inte når fruktsam ålder).

1970 hade endast 24 länder fruktsamhetstal under 2,1, numera är det över 70 länder – utspridda över samtliga världsdelar. Mellan 1950 och 2000 så minskade antalet barn i utvecklingsländerna från sex barn till tre – alltså tre barn färre per familj bara på femtio år. Denna sociala omställning är en av de mest dramatiska i historien. I Europa minskade fruktsamheten från 2,65 till 1,42 under samma tid, alltså bara en minskning på 1,23 barn. Det som sker i utvecklingsländerna går alltså  att jämföra med det som skedde i Västvärlden under industrialiseringen under 1800- och 1900-talen. Skillnaden är att familjeminskningen då tog över hundra år, nu sker den på omkring 10-20 år.

Inbyggd reklam

Att människor blir allt mer reklamtrötta innebär inte på något sätt att de inte kan påverkas. Det är istället metoderna som skiftar – även reklamtrötta konsumenter måste ha några beslutsgrunder när de fattar sina köpbeslut.

En av teorierna är att låta marknadsföringen vara inbyggd i produkten. Marknadsgurun Seth Godin tar gräsmattor som exempel.  Att ha en stor frodig gräsmatta framför sitt hus är ett modernt fenomen. Mark var förr i tiden alldeles för värdefull för att användas på ett så slösaktigt sätt. Men det var förstås hela poängen med en stor gräsmatta: att tydligt demonstrera att man hade råd att ha en enorm yta utan egentlig funktion. Att hålla en gräsmatta enbart för dess skönhets skull, med allt vad det innebar med bevattning och skötsel, var givetvis endast möjligt för de bättre bemedlade.

Det intressanta i sammanhanget är att dessa gräsmattor hade en finess: de hade marknadsföringen inbyggd. Det behövdes inga smarta annonser eller störande reklaminslag för att alla med tiden skulle vilja ha gräsmatta framför sina hus, endast en idé som fastnade och spred sig.

Utmaningen för företagen blir således att redan i produktutvecklingsfasen fundera hur marknadsföringen kan inkorporeras i själva erbjudandet, istället för att på slutet be en reklambyrå fixa en kampanj. Produkter som lyckas med detta får en sådan inneboende kraft, ett slags inbyggt momentum, som gör att de säljer sig själva.